Lotteri att köpa träd från Europas största plantskolor

Rätt träd för rätt plats handlar om så mycket mer än växtsätt och art. Klimatanpassning och vilket ekosystem det specifika växtmaterialet härstammar från är avgörande för dess potential på en given växtplats. Ändå saknar de 24 största trädplantskolorna i Tyskland, Nederländerna och England väsentlig kunskap om det egna växtmaterialets genetiska ursprung. Det visar en studie av Henrik Sjöman, SLU Alnarp, och Harry Watkins, University of Sheffield.

Det är friska, stora, gamla träd som är trygga och betydande leverantörer av ekosystemtjänster. Bland annat därför måste vi se till att de träd vi planterar får möjlighet till långa liv med god hälsa. Bild från Sofiero.

Träd är fantastiska på att skydda urbana miljöer från översvämning, hetta, luftföroreningar, buller och hårda vindar. Till detta kommer trädens enorma insatser för vårt klimat, biologisk mångfald och människors välbefinnande. Men allt det här gäller i huvudsak stora, gamla och välmående träd. Det är sådana träd som är trygga och betydande leverantörer av ekosystemtjänster. Beroende på art tar det minst 50 till 100 år innan ett träd på allvar blir något att räkna med i de här sammanhangen.

Att bevara och gynna gamla och friska träd i våra städer måste alltså rimligen ges högsta prioritet. Vi behöver också rusta inför framtiden genom att försäkra oss om att träden vi planterar får förutsättningar att leva långa liv i högönsklig välmåga. I dagens och framtidens klimat innebär det att lägga stor vikt vid det genetiska ursprunget när vi väljer träd för viss växtplats och funktion, parallellt med val av art och sort.

För varma och torra innerstadsmiljöer lämpar sig en arts sydliga typer med ursprung i varma och torra förhållanden. I andra miljöer har träd av samma art med ursprung i nordligt klimat eller svala, fuktiga ekosystem de bästa förutsättningarna. Missar vi de här aspekterna resulterar det i planteringar som är ohållbara och ointressanta. Det har vi inte råd med – varken ekologiskt, ekonomiskt eller socialt.

Hur vet jag om ett träd är rätt?

Det korta svaret är att det beror på vad du är ute efter och vart du vänder dig. Vårt unika, svenska E-plantsystem bygger på djup kunskap om det E-märkta växtmaterialet och dess ursprung. I de fall det finns E-plantor av aktuell art med för platsen lämpligt ursprung är det ganska lätt att göra välgrundade trädval. Den information du behöver finns lätt tillgänglig och väl sammanställd. Värt att nämna är även att det inom E-plantsystemet pågår ett kontinuerligt utvecklingsarbete, med en hel del pålitligt växtmaterial för framtida svenska förhållanden i pipeline.

Efter 30 år med E-plantsystemet sitter dessutom vikten av rätt ursprung på det odlade materialet i ryggmärgen hos svenska plantskolister. Därför har de ofta koll på genetiken även när det gäller andra träd än de E-märkta. Svenska trädplantskolor är också specialister på att odla träd för svenska förhållanden.

Henrik Sjöman, SLU Alnarp och Göteborgs botaniska trädgård, har tillsammans med kollegan Harry Watkins, University of Sheffield, undersökt hur det står till med kunskap om de odlade trädens ursprung i de största europeiska trädplantskolorna. Foto: Göteborgs botaniska trädgård

Vänder du dig till plantskolor i Tyskland, Nederländerna eller England är det betydligt svårare, för att inte säga omöjligt, att göra väl underbyggda trädval. Det visar Henrik Sjöman, SLU Alnarp, och J. Harry R. Watkins, University of Sheffield, i en nyligen genomförd studie. De största trädplantskolorna i nämnda länder har ytterst begränsad kunskap om var växtmaterial de odlar har sitt ursprung. Därmed finns ingen möjlighet för dig som kund att göra välgrundade val – rätt art, rätt klimatanpassning och rätt ekotyp – från dessa leverantörer, skriver forskarna. Det handlar snarare om ett lotteri, ofta med dåliga odds för oss i norr. För plantskolor i de här länderna, med en stor och geografiskt spridd marknad, är det generellt mer intressant att odla sydligt material än nordligt. Detta för att det sydliga är mer kraftigväxande och ger salufärdiga träd på kortare tid.

Utifrån studiens resultat rekommenderar forskarna fler satsningar på urvalsarbete inom olika ekotyper, alltså med olika ursprung på ekosystemnivå. Detta för att möjliggöra tillräcklig produktion av träd med förutsättningar att hantera dagens och morgondagens utmaningar i urbana miljöer.

Så var studien upplagd

I studien frågade Henrik Sjöman och Harry Watkins de 24 största trädplantskolorna i Tyskland, Nederländerna och England vad de vet om ursprunget till växtmaterial de har i produktion. Forskarna valde att ställa frågor om fem trädarter som är vanliga i offentliga planteringar i norra Europa och som har stor naturlig utbredning i många olika typer av klimat: skogslönn, Acer platanoides, rödlönn, Acer rubrum, vårtbjörk, Betula pendula, avenbok, Carpinus betulus, och tulpanträd, Liriodendron tulipifera.

Åtta av plantskolorna tillhör den kategori som i studien fått nummer 1: plantskolor som producerar ungträd/spön från frö som sedan säljs vidare till kategori 2: trädplantskolor som odlar vidare träden till salufärdiga kvaliteter för försäljning till slutkund. 16 av de intervjuade plantskolorna tillhör kategori 2. Samtliga plantskolor deltog anonymt i studien.

Frågorna som ställdes var:
1. Har ni information om från vilket geografiskt område det genetiska materialet av arten ni har i produktion kommer?
2. Vet ni från vilken typ av ekosystem det genetiska materialet för arten ni har i produktion kommer?

Resultat
12 av de 16 plantskolor som producerar salufärdiga träd svarade Nej på fråga 1. Fyra plantskolor känner till frökällans ursprungsland för produktionen av Acer platanoides, Betula pendula, och Carpinus betulus, vilket ändå kan betyda flera olika klimattyper. Två av de fyra känner till ursprungsland även för material av Liriodendron tulipifera och ett företag känner till ursprungsland för Acer rubrum.

Samtliga 16 plantskolor som producerar salufärdiga träd svarade Nej på fråga 2.

Plantskolor i kategori 1 har större kunskap än de i kategori 2 om ursprung för material av Acer platanoides, Betula pendula och Carpinus betulus. Men de saknar helt kunskap om ursprung för material av Acer rubrum och Liriodendron tulipifera.

Källor:
Sjöman H. & Watkins J. H. R. (2020). What do we know about the origin of our urban trees? – A north European perspective. Urban Forestry & Urban Greening, 56, 126879.

Sjöman H. & Watkins J. H. R. (2021). Kan vi lita på att europeiska plantskolor levererar pålitliga träd? Tidskriften Landskap, 2, 38-41.