Trädprogram – javisst!

Men vad ska det innehålla, och hur gör man? På Växjö kommun beslutade de 2014 om ett lokalt förankrat trädprogram. Med konsulthjälp räknade tjänstemännen med att programmet skulle skrivas ihop under en månads tid på hösten. I verkligheten låg det klart i januari 2016.

Växjövy med domkyrkan och Växjösjön i centrum. Foto: Anders Bergön

Under Svenska Trädföreningens konferens i november bjöd landskapsarkitekt Ida Karlsson, Växjö kommun, och trädkonsult Johan Östberg generöst på erfarenheter och lärdomar av processen.

Som i andra sammanhang gäller för beställaren att vara noggrann och tydlig, inklusive att ta fram en genomarbetad kravspecifikation. Konsulten, i det här fallet en grupp av konsulter, behöver i sin tur sätta sig in i beställarens verklighet och förvissa sig om att ha förstått vad kunden är ute efter och vad uppdraget innebär. Redan här fanns brister i Växjö 2014. Att kommunens organisation hann ändras och kontaktperson bytas under arbetets gång komplicerade saken ytterligare. Inte så konstigt alltså att konsulternas första version av trädprogrammet stannade vid att vara just en första version.

Behövde skriva själva
– När jag och min kollega tog över ansvaret för trädprogrammet insåg vi att det måste skrivas specifikt för Växjö för att vara relevant. Vi behövde en ny struktur och vi behövde skriva själva. En kommun är en komplex verksamhet och dessutom ser olika kommuners organisationer olika ut. Konsulter har inte den fullständiga bild som krävs, säger Ida.

Med dagarna fyllda av andra uppgifter fick trädprogrammet vänta. När Ida och hennes kollega tog tag i det på nytt samlade de kommunens trädkompetens i en gemensam arbetsgrupp. Det var personer med olika ansvarsområden från stadsbyggnadskontoret och från tekniska förvaltningens olika avdelningar. Tillsammans gick de igenom hela processen, från översiktlig planering till drift, med träden i fokus.

– Arbetet var väldigt givande. Det är ibland svårt att jobba över gränserna på en kommun men här var det superviktigt. Vi har olika roller men behöver se processen på samma sätt. Man landar alltid i mer jobb och högre kostnader om man inte har kunskap om hela kedjan.

När gruppen hade enats om en ny struktur för trädprogrammet skrev var och en utkast till de delar som gällde det egna ansvarsområdet. Texterna förankrades innehållsmässigt på den egna förvaltningen.

– I nästa steg skrev jag och min kollega om allt. För att få ett enhetligt språk rättade vi varandra. Vi använde även delar av konsulternas texter som underlag, så deras jobb var inte bortkastat, säger Ida.

Idas och Johans checklista för framtagning av trädprogram

En genomarbetad kravspecifikation
Vad är det vi ska göra? För vem? Varför? Vad ska ingå?
I Växjö landade de i fyra delar:

  • Träden i planeringsprocessen
  • Trädens värde i staden
  • Träden i ett långsiktigt perspektiv
  • Trädens livsvillkor 

För vem?
Att ha målgruppen klar för sig är grundläggande i allt kommunikationsarbete. Det var inte helt lyckat att jobba mot ”privatpersoner, politiker, kollegor inom tekniska förvaltningen och andra förvaltningar”.
– Alla kan inte vara målgruppen. Då tappar man alla, konstaterar Johan.

Efter omstart var inriktningen istället ett internt program, riktat till dem som på olika sätt arbetar med träd inom Växjö kommun.

Gemensam målbild
Vad ska trädprogrammet vara och hur ska det användas? Att alla delar samma målbild är avgörande för ett effektivt arbete och ett gott resultat. I Växjö formulerade de följande mål och syfte:

  • Bli ett första gemensamt ställningstagande om att träd är värdefulla som stadsbyggnadselement
  • Ge en ökad förståelse och kunskap om träden och deras betydelse för Växjö när det gäller ekosystemtjänster
  • Skapa en enhetlig syn på Växjös träd
  • Lägga en gemensam grund till trädens behov av hänsyn i planering, byggprocess och i den löpande skötseln

Till målbilden hörde också att trädprogrammet skulle ha en tydlig Växjöförankring. Exempel i det färdiga programmet är referenser till specifika platser och träd i kommunen och förslag på arter som både lämpar sig för klimatet och kan öka mångfalden i trädbeståndet. Det var även viktigt att programmet skulle vara helt anpassat till hur just Växjö kommuns organisation ser ut samt placera och relatera programmet inom organisationen. Var finns trädprogrammet i förhållande till andra program och planer? Var i hierarkin befinner det sig?

En penna
– Vi behövde ha en författare, som skrev på ett enkelt sätt. I första versionen hade olika personer skrivit olika delar, delvis på ett högtravande akademiskt språk och med specifika tekniska termer som vi inte kan förvänta oss att hela målgruppen förstår, säger Ida.

Konsulter bäst som bollplank
Förvänta dig inte att konsulter på egen hand kan greppa kraven på en specifik kommuns trädprogram.
– Använd gärna konsulter som bollplank eller rådgivare i specifika delar men kommunen bör själv ha huvudansvaret, säger Ida.

Räkna med att det tar tid
– Min rekommendation är att avsätta runt ett år för arbetet. Det är många frågor som kan behöva lyftas inom olika delar av en kommuns verksamhet, säger Johan.

Växjö kommuns trädprogram hittar du här.

Mer från Träddaggarna 2019 hittar du här och här.