LRF har i samarbete med bland andra Arbetsförmedlingen och Livsmedelsföretagen undersökt arbetskrafts- och kompetensbehoven i livsmedelssektorn 2019-2023. Bakgrunden är den nationella livsmedelsstrategin med målet om ökad matproduktion i Sverige och därmed ökat behov av arbetskraft. Plantskoleväxter är förstås inte livsmedel men som del av svensk trädgårdsnäring ingick även vår bransch i undersökningen.
Trädgårdsnäringens företag utgör 3 procent av vårt lands jordbruksföretag. De producerar 10 procent av jordbruksprodukternas samlade värde på 0,5 procent av arealen. Inför 2019 uppskattade trädgårdsföretagen att de behövde rekrytera 5 300 medarbetare. De uppskattade samtidigt att de kommer att behöva rekrytera drygt 6 800 medarbetare 2023.
Svårt att hitta personal
Nio av tio trädgårdsföretag har svårt att få tag på den personal de behöver. I plantskolebranschen anser dock alla, 100 procent av medverkande företag, att det är svårt att hitta den personal som krävs. Samtidigt har plantskolorna det största rekryteringsbehovet av alla branscher inom trädgårdsnäringen. Tillsammans med växthusföretagarna har plantskolorna dessutom minst möjligheter att öka produktionen utan att rekrytera mer arbetskraft i hela livsmedelssektorn. Genomsnittet för alla branscher ligger på 9 procent, men växthus- och plantskoleföretagare bedömer att de endast kan öka sin produktion med 5 procent utan nyrekryteringar.
Kompetens inom yrket behövs
Plantskolorna sticker ut på så sätt att de i än högre grad än andra delar av trädgårdsnäringen söker utbildad och högskolebildad arbetskraft, vilket är en av förklaringarna till de stora svårigheterna att hitta personal.
För Miriam Dovrén, ordförande i LRF Trädgård Plantskola, är problemet välkänt.
– Vi blir ofta erbjudna arbetskraft som varken har utbildning eller erfarenhet inom vår bransch. Det är svårt att erbjuda dem anställning om man inte har väldigt välutbildade arbetsledare, vilket är svårt att hitta.
Miriam säger att hon inte är förvånad över det stora rekryteringsbehov som undersökningen visar på.
– Men det rimmar tyvärr illa med att så många utbildningar läggs ner. Med en utbildning försvinner inte bara personella resurser utan även växthus, frilandsytor och maskiner. Har man en gång lagt ner så är det definitivt.
– Vi kan bara konstatera att vi inte lyckats marknadsföra våra yrken. Nog borde de kunna locka ungdomar. Vi jobbar ju med en del av lösningarna på många av de miljö- och klimatproblem som engagerar så många unga idag, avslutar Miriam.
Text och foto: Berit Haggren
Källa: Arbetskrafts- och kompetensbehov i livsmedelssektorn 2018