Svenska plantskolors senaste storsatsning: Gröna städer för ett hållbart Europa

Argumentationen för gröna städer är överväldigande för den som följer forskningen inom området. Men beslut om våra urbana miljöer fattas av personer med olika professioner och roller i samhället. Svenska plantskolor har nu engagerat sig i Green Cities Europe med syfte att synliggöra värdet av grönskan för beslutsfattare.

Plantskoleorganisationer i 13 europeiska länder samarbetar för grönare städer. Foto: Iva Rajovic, Unsplash

Green Cities Europe förmedlar kunskap om växters och gröna städers positiva inverkan inom framför allt fem områden: klimat, ekonomi, hälsa, biologisk mångfald och social sammanhållning. Samtliga områden är sådana där grönskans effekter är vetenskapligt belagda ur flera aspekter. Målgruppen är beslutsfattare och andra nyckelpersoner med möjlighet att styra besluten i en grönare riktning. Det handlar till exempel om stadsplanerare, politiker på olika nivåer och personer som arbetar med planering och projektering av urbana landskap. Förhoppningen är att en ökad medvetenhet ska leda till grönare städer.

– Vår roll är att lyfta fram och vara katalysator för den kunskap som finns, säger Erika Wallin som tillsammans med Maja Persson projektleder den svenska delen av Green Cities, eller Gröna städer för ett hållbart Europa som är projektets svenska namn.

Maja Persson och Erika Wallin presenterade projektet på Elmia Garden.

13 nationer samarbetar

Bakom Green Cities Europe står den europeiska plantskoleorganisationen ENA (European Nurserystock Association) och plantskoleorganisationer i Belgien, Bulgarien, Danmark, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Nederländerna, Polen, Portugal, Sverige, Tyskland och Ungern. Projektet delfinansieras av EU-medel och arbetet bedrivs såväl på en övergripande europeisk nivå som i respektive land. I Sverige är LRF Trädgård huvudman för projektet. Miriam Dovrén, Eriksbo Plantskola, och Patrick Svensson, Björkhaga Plantskola, bildar tillsammans med projektledarna en ansvarig arbetsgrupp.

Green Cities Europe’s första projektperiod sträckte sig från 2018–2020. Då deltog sju länder men Sverige var inte ett av dem.

– Vi valde att avvakta inledningsvis, men när en ny ansökan för perioden 2021-2023 blev aktuell gick vi med. Jag tycker det var ett smart val. När vi kom in i projektet fanns en grundstruktur, hemsidan var igång och verksamheten hade till delar funnit sin form. Det var fler länder som hade samma strategi som vi, och i den här omgången deltar 13 nationer, berättar Maja Persson.

Gemensam ram

Strukturen i arbetet är lika för alla länders organisationer. Alla jobbar med pressreleaser, artiklar, nyhetsbrev och deltagande i mässor. Hemsidor och sidor på linkedin har också samma utseende och upplägg, men varje lands projektansvariga producerar sitt eget innehåll.

– Vårt program det här första året innefattar medverkan på Elmia Garden och Träddagarna. Till nästa år lyfter vi det hela en nivå, då planerar vi bland annat för Almedalen och Politikerveckan i Järva. Vi samarbetar också med andra organisationer, som Movium på SLU och Boverket, säger Erika Wallin.

På Europanivå syns projektet bland annat genom utmärkelsen European Green Cities Award. Varje land nominerar ett grönt och innovativt projekt, från svenskt håll är det i år parken Paradiset i Vallastaden i Linköping som valts ut. Vinnaren avslöjas i samband med ett event och prisutdelning i Bryssel i höst, då även EU-parlamentariker bjuds in.

Text och foto: Berit Haggren