Sex nya växtsorter i Grönt kulturarv®-sortimentet

Våren 2022 släpps den första prydnadsbusken och de första tulpanerna under varumärket Grönt kulturarv®. Allt som allt lanseras sex nya sorter på marknaden nästa vår; två sorter av humle, en syren och tre olika tulpaner. Växterna stammar från olika delar av landet, från Skåne till Norrbotten.

Syren 'Emilie Piper'. Foto: Henrik Morin

De första Grönt kulturarv-sorterna kom på marknaden 2013 och sortimentet har nu växt till att omfatta över hundra sorter av frukt, rosor, perenner, träd, prydnadslökar, köksväxter och krukväxter.

Under varumärket Grönt kulturarv säljs växter med en lång och väl dokumenterad odlingshistoria i Sverige. Sorterna har spårats upp vid Programmet för odlad mångfalds, Poms, inventeringar av äldre trädgårdsväxter och blivit utvalda att bevaras i Nationella genbanken vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp. Alla sorter som saluförs under varumärket Grönt kulturarv har en odlingshistoria i Sverige som sträcker sig minst 60 år tillbaka i tiden, men de flesta är äldre än så. Växterna och deras namn berättar en historia, både om platsen de odlats på och om människorna som odlat dem. Nu kan de återigen planteras i parker och trädgårdar.

Nya sorter våren 2022

Syren, Syringa vulgaris, ’Emilie Piper’, Östergötland före 1920

Foto: Henrik Morin

Syrenen ’Emilie Piper’ är en starkväxande och rikblommande syren med ursprung i det senare 1800-talets växtsortiment. Busken blommar med stora, luftiga klasar av enkla blommor. De bildar ett attraktivt överhäng med vacker kontrast mellan ljusrosa blommor och mörkrosa knoppar. Höjd: 2-3 meter.

Löfstad slott ligger strax sydväst om Norrköping och är ett av Östergötlands mer betydande 1600-talsslott. Slottets sista ägare Emilie Piper (1857–1926), var mycket trädgårdsintresserad och satte under sin tid stark prägel på miljön närmast slottet. Här utvecklades en trädgård med omfattande planteringar och 1904 gav Emelie Piper i uppdrag åt trädgårdsarkitekten Rudolf Abelin att upprätta ett förslag till omgestaltning av hela Löfstad slotts parkanläggning. Förslaget genomfördes aldrig i sin helhet, men planerna kom att inspirera utformningen av borggården och områdena närmast slottet, och mycket tyder på att syrenerna utmed gången som förbinder borggården med parken är planterade efter Abelins planering.

Syrenen ’Emilie Piper’ trivs bäst i näringsrik jord i sol-halvskugga. Växtzon 1-4.

Humle, Humulus lupulus, ‘Tväråsel’, Norrbotten 1950-tal

Foto: Johan Appelblad

Humle ’Tväråsel’ har sina rötter i Övre Tväråsel utanför Älvsbyn i Norrbotten och är därmed den nordligaste brukshumlen som samlats in för bevarande i Nationella genbanken. De prydsamma kottarna mognar relativt tidigt.

Sorten ’Tväråsel’ insamlades 2015 efter att försöksstationen i Öjebyn efterlyst norrländsk humle. Donatorn Britta har berättat att humlen växer vid huset hennes morfar byggde som reträtthus på 1930-talet på Övre Tväråsel utanför Älvsbyn. Brittas mamma mindes att mormor Maria Eriksson (född Carlsdotter 1866) gjorde svagdricka på humlen som sedan togs med ut till ”slåttanna” i juli. Britta tror att humlen kan ha kommit till byn genom kronojägaren August Alexander Dahlberg från småländska Duvemåla som flyttade norrut på 1870-talet. Han introducerade även lärk till bygden.

 

 

Humle, Humulus lupulus, ‘Böle’, Västerbotten 1700-talet

Foto: Johan Appelblad

Humlen ’Böle’ stammar från Ön, idag en stadsdel i Umeå i Västerbotten. Sorten mognar tidigt och lämpar sig väl för odling i landets norra delar

Humleodlingen på Ön går att spåra i historiska dokument genom 1700-talet. Den kvarväxande humlen hittades och samlades in vid ett skogsbryn mellan de platser där två av Öns gårdar varit belägna. I en specialjordebok från 1750 går att se hur gårdarna på Ön och i de angränsande socknarna vid tiden beskattades efter angivna humleskördar. Uppgifter om humleodlingar finns även på en skifteskarta för grannbyn Böle 1784. Humlen från Ön har spridits, sålts och odlats under sortnamnet ’Böle’ av Sävar Fröplant och detta sortnamn behålls för den bevarade klonen.

Inga kemiska analyser är gjorda, men donatorn har utvärderat humlens egenskaper i en provbrygd som bedömts av en smakpanel med domare från ölmässan Nolia Beer. Aromen beskrevs då som angenäm med både örtiga, blommiga och jordiga toner samt inslag av apelsin/pomerans.

Tulpan, Tulipa gesneriana, ‘Kersti’, Skåne tidigt 1900-tal

Foto: Marie Kristoffersson

Tulpan ’Kersti’ har rundade kalkblad som är ljusgula när blomman slår ut och blir mer och mer vita under blomningen. Den sju cm stora blomman har öga med ljusgula fläckar och gula ståndare. Doft av citrus. I Skåne blommar den i mitten av maj. Höjd: cirka 45 cm.

Tulpanen kommer från en gammal skånsk fyrlängad gård söder om Malmö. Donatorns morfar köpte gården 1893. Den blev aldrig skiftad utan ligger kvar i den gamla byn. Troligen anlades trädgården i samband med köpet eller åren därefter som en typisk skånsk trädgård med fyra kvarter omgiven av låga buxbomshäckar. Familjen sålde bland annat tulpaner, frukt och bär från gården på torget i Malmö runt förra sekelskiftet. Tulpanen är uppkallad efter donatorns mormor Kersti, som flyttade till gården i slutet av 1800-talet. Dottern Anna som föddes 1899 kom ihåg tulpanen från sin barndom.

Sorten planteras på hösten i september-oktober och gödslas efter blomningen med benmjöl. Lökarna plockas upp och säras på med några års mellanrum för fortsatt god blomning.

Tulpan, Tulipa gesneriana, ‘Skäret’, Skåne 1930-talet

Foto: Karin Persson

Från nordvästra Skåne kommer tulpanen ‘Skäret’ med kalkblad som är matt körsbärsfärgade på utsidan och korallfärgade med vita ränder på insidan. Den cirka sex cm stora blomman har gult öga med lila ståndare. I Skåne blommar den i mitten av maj. Höjd: cirka 35 cm.

Donatorn Runes far köpte huset där tulpanen odlats år 1931 och året därpå föddes Rune som kommer ihåg tulpanen från sin barndom.

Sorten planteras på hösten i september-oktober och gödslas efter blomningen med benmjöl. Lökarna plockas upp och säras på med några års mellanrum för fortsatt god blomning.

 

 

Tulpan, Tulipa gesneriana, ‘Tofta’, Gotland före 1940

Foto: Karin Persson

Tulpan ‘Tofta’ är en liten tulpan som är mörkt röd, i vissa ljusförhållanden nästan svart. Ögat på den fem cm stora blomman är mörkt lila med mörkt lila ståndare. I Skåne blommar den i mitten-slutet av maj. Höjd: cirka 30 cm.

‘Tofta’ kommer från en gård på Gotland, söder om Visby. När donatorns mamma kom till gården som fästmö första gången 1940, såg hon tulpanen i trädgården. Den påminner om de gamla sorterna ‘Philippe Comines’ och ‘La Tulipe Noire’, men är inte exakt samma.

Sorten planteras på hösten i september-oktober och gödslas efter blomningen med benmjöl. Lökarna plockas upp och säras på med några års mellanrum för fortsatt god blomning.

 

Bakgrund

Varumärket Grönt kulturarv® har skapats för att göra det möjligt att lansera och saluföra odlingsvärt växtmaterial som samlats in genom Programmet för odlad mångfald, Pom.

Pom är ett nationellt program för att bevara den genetiska mångfalden bland de odlade växterna. Pom samordnas från Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp, men är ett nätverk där flera olika organisationer och myndigheter ingår, till exempel friluftsmuseer, botaniska trädgårdar, Fritidsodlingens riksorganisation, Jordbruksverket och Riksantikvarieämbetet.

Mellan år 2002 och 2010 genomförde Pom åtta olika landsomfattande inventeringar av äldre trädgårdsväxter, bland annat frukt, bär, krukväxter, perenner och rosor.

Växterna som lanseras är sådana som inventerats av Pom och valts ut att bevaras i Nationella genbanken för vegetativt förökade trädgårdsväxter vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp.

De första Grönt kulturarv-sorterna kom på marknaden våren 2013. Nu finns ett nittiotal sorter i handeln. Sorterna finns till försäljning i handelsträdgårdar och garden center.

Varumärket Grönt kulturarv® har tagits fram i samarbete med Elitplantstationen, E-planta ekonomisk förening och LRF Trädgård.

Källa: Sveriges lantbruksuniversitet.