Naturvårdsverket vill se minst 25 procents trädkronstäckning i tätort 2030, och att krontäckningsgraden ökat med minst två procent jämfört med 2020. Professor Cecil Konijnendijk van den Bosch lanserade nyligen ett förslag om att implementera 3-30-300-regeln – en tumregel att använda vid planering och utformning av städer. Den säger att varje person ska se minst tre träd från sitt hem, skola och arbetsplats, varje kvarter ska ha minst 30-procentig krontäckningsgrad och varje person bör ha max 300 meter till ett grönområde som är minst ett hektar stort.

Viktiga mål för kommunerna

Anton Spets, stadsträdgårdsmästare i Borås, är positiv till såväl Naturvårdsverkets mål om 25 procents trädkronstäckning som till 3-30-300-regeln.

– Jag är jätteglad att det kommer siffror. Både vi i Borås och andra utvecklar styrdokument för att främja natur och biologisk mångfald. Med siffror blir det så mycket enklare att ta fram förslag till beslut. Jag ser fram emot att även plan- och bygglagen justeras i enlighet med rekommendationerna. Det skulle ge ännu bättre stöd i den spännande utmaning som det här är.

Arbete i tre steg

Anton Spets säger att man behöver arbeta i tre steg för att kunna nå målen. Först måste man skaffa sig kunskap om utgångsläget, hur krontäckningsgraden ser ut idag. I Borås testar de tre metoder för att få fakta på bordet. Två av dem är knutna till i-Tree. Den tredje metoden bygger på maskininlärning av ortofoto med laserdata och är utvecklad på Borås stads egen geodataavdelning. Här kan de även addera demografiska data och därmed väga in dem vid planering och prioritering av skötselinsatser och återplantering av träd.

– Steg två är politisk förankring. Att skapa förståelse för alla de värden en ökad trädkronstäckning ger och att det krävs en förhållandevis långsiktig strategi för att få resultat. Man ska också ha klart för sig att en ökning med två procent på mindre än tio år kostar ganska mycket pengar. Att bara sätta spön ger inte den ökningstakten. Vi kan gena lite genom att plantera träd av stora kvaliteter, men det blir dyrare. Det tredje steget är att bestämma i vilket skede vi ska tillämpa det här. Är det ner på ett halvt kvarters storlek eller ska vi börja i övergripande styrdokument, för att sedan låta det sippra ner i organisationen?

I Borås kommer de att inventera krontäckning och de ekosystemtjänster träden ger vart femte år, säger stadsträdgårdsmästare Spets. Enligt de mätningar de genomfört ligger de i nuläget på 24-30 procent, vilket är en bit över snittet i Sverige.

– För att nå krontäckningsmålen och säkra biologisk mångfald är det också viktigt att engagera privata fastighetsägare, avslutar Anton Spets.

Fotnot: Grunden för god trädkronstäckning är att se varje träd som en investering som behöver god livsmiljö, etableringsskötsel, uppbyggnadsbeskärning och annan omsorg för att kunna leverera de ekosystemtjänster vi önskar.

Artikeln finns även hos Green Cities Sverige.
Text och foto (där inte annat anges): Berit Haggren