”Trädgårdsfavorit kan bli naturens värsting”, ”Hela trädgårdssverige är fullt av växter som riskerar att ställa till det i vår natur” och liknande påståenden väcker uppmärksamhet i media. Ofta kombineras de med listor över vagt preciserade ”problematiska trädgårdsväxter” som ”riskerar att invadera stora områden”.

Den typen av information ökar knappast allmänhetens kunskap om hur vi skyddar vår svenska flora eller biologiska mångfald, enligt vår erfarenhet. Det vi och personal i trädgårdsbutikerna möter efter publicering är oroliga läsare som undrar om de ska riva upp sina planteringar med rugosa-rosor eller lammöron. Och som ifrågasätter att vi fortfarande handlar med regnbågslupin och syren.

Denna oro och förvirring gagnar inte någon. Vi befarar att den allra minst kommer att gagna vår biologiska mångfald, om ansvariga för privata trädgårdar, bostadsgårdar och offentliga anläggningar skräms att minimera art- och sortrikedomen. Med en mångfald av arter och sorter kan våra anlagda park- och trädgårdsmiljöer göra skillnad i positiv riktning.

Vår ståndpunkt

– Svensk plantskolenäring värnar vår biologiska mångfald och tar problemet med invasiva främmande arter på största allvar. Vi har en fortlöpande dialog med Naturvårdsverket och bidrar med kunskap om växternas egenskaper, spridning och kommersiella värde.

– Vi arbetar för att rätt växter, de som utgör reella hot mot svensk biologisk mångfald, ska tas upp i den nationella förteckningen. Övriga växter ska vi fortsätta odla.

– Vi ser gärna lösningar som innebär att man lokalt och regionalt håller ett öga på hur främmande arter sprider sig. Och att man ingriper i ett tidigt skede om en växt börjar sprida sig invasivt i naturen, oavsett om växten finns på någon lista eller ej.

För att få en mer sansad diskussion ber vi om följande:

1. Se ArtDatabankens riskklassificeringslista för vad den är: ett värdefullt arbetsmaterial, men långt ifrån en lista över växter som ska utrotas

Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten är ansvariga myndigheter när det gäller vårt lands hantering av invasiva, främmande arter. På deras uppdrag har SLU ArtDatabanken valt ut och riskklassificerat 1 033 arter av djur och växter i Sverige. Bland dessa finns cirka 120 växtarter som av ArtDatabanken bedömts ha hög eller mycket hög risk att bli invasiva i Sverige inom 50 år.

ArtDatabankens risklista är ett arbetsmaterial och en del i myndigheternas underlag i arbetet med en nationell förteckning. När det gäller trädgårdsväxter kompletterar Naturvårdsverket med bland annat kostnadsnyttoanalys, socioekonomisk analys och analys av påverkan på ekosystemtjänster för varje enskild art. Därefter avgörs om arten ska tas med i den nationella förteckningen.

Vi som arbetar med trädgårdsväxter vet att skillnaden mellan en ren art och sorter av eller hybrider med arten kan vara stor, inte minst gällande spridningsförmåga. Även förökningssätt spelar in. ArtDatabanken diskuterar i sin rapport endast arter, med utgångspunkten att allt som taxonomisk faller under respektive art ingår. Därför är trädgårdsbranschens kompetens om sorter och hybrider med de olika arterna avgörande för att rätt beslut ska fattas.

Så har vi till exempel informerat om de väsentliga skillnaderna mellan den rena arten Rosa rugosa, vresros, och rugosa-rosor, det vill säga sorter och hybrider i Rosa Rugosa-Gruppen, även de ofta kallade vresrosor. När Naturvårdsverket fick kunskap om skillnaderna specificerade de att det är just den rena arten som är invasiv och som kommer att tas upp i den nationella förteckningen. Därmed kan vi fortsätta att odla och sälja alla förnämliga, ej invasiva rugosa-rosor, till glädje inte minst för de klimatmässigt tuffare delarna av vårt land.

Att dra alla sorter inom en art över en kam är inte seriöst, det har bland annat exemplet med Rosa rugosa visat. Än så länge är det ytterst få av arterna på ArtDatabankens risklista som vi och Naturvårdsverket hunnit diskutera och analysera. Först när det är gjort kan beslut fattas på saklig grund.

2. Var varsam vid uppräkning av växter, nyansera och anpassa till målgruppen
Vi har sett många listor över ”problematiska” trädgårdsväxter som läsaren/tittaren uppmanas se upp med i trädgården. Ofta anges endast svenska namn, ibland även vetenskapliga. Oavsett vilket kan vi inte förutsätta att en bred allmänhet känner till att exempelvis regnbågslupin, Lupinus x regalis, är något annat än blomsterlupin, Lupinus polyphyllus, och att ”vresrosor” inom Rugosa-Gruppen är något helt annat än vresros, Rosa rugosa.

Notera att endast de arter som anges i faktaavsnitten nedan omfattas av eller är aktuella för restriktioner i närtid.

Fakta EU-listan
EU-förordningen om hantering av invasiva främmande arter antogs 2015. Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten är ansvariga myndigheter när det gäller vårt lands hantering av invasiva, främmande arter. De arbetar – tillsammans med länsstyrelser, kommuner med flera aktörer – systematiskt med information om och insatser mot de växter och djur som finns på EU:s gemensamma förteckning över invasiva främmande arter. Dessa arter får inte spridas i naturen eller gynnas att bli fler. De får inte säljas, bytas eller importeras.

Växtarter på EU-listan som är etablerade i Sverige är: gudaträd, Ailanthus altissima, gul skunkkalla, Lysichiton americanus, jättebalsamin, Impatiens glandulifera, jätteloka, Heracleum mantegazzianum, sidenört, Asclepias syriaca, smal vattenpest, Elodea nuttallii, och tromsöloka, Heracleum persicum. Senaste uppdatering av listan gjordes den 15 augusti 2019. Arter på listan som inte finns i Sverige får inte introduceras i landet.

Se hela listan här.

Fakta nationella förteckningen över invasiva främmande växter
En svensk, kompletterande förordning kom på plats 2019. Myndigheterna arbetar nu med att ta fram en nationell förteckning över växter och djur som är främmande och invasiva i vårt land. Den första versionen av förteckningen beräknas bli klar inom något år. Arterna på den nationella listan kommer också att omfattas av lagstiftning och restriktioner för spridning.

Landlevande växter som Naturvårdsverket har analyserat så här långt eller som de utvärderar just nu inför en eventuell plats i den nationella förteckningen är vresros, Rosa rugosa, parkslide, Reynoutria japonica, blomsterlupin, Lupinus polyphyllus, sibiriskt fetblad, Phedimus hybridus, kaukasiskt fetblad, Phedimus spurius, sykomorlönn, Acer pseudoplatanus, kotula, Cotula coronopifolia, spärroxbär, Cotoneaster divaricatus, och kanadensiskt gullris, Solidago canadensis.

Alla övriga växtarter är ännu inte utredda av Naturvårdsverket.

Text: Berit Haggren