Det finns väl knappast någon verksamhet som i grunden är mer positiv för miljö och klimat än produktion av växter. Vad andra gör för att klimatkompensera och minska negativ miljöpåverkan är plantskolisternas dagliga värv. Men även för dem finns det mer att göra, och hållbar produktion står högt upp på dagordningen inom svensk plantskolenäring. Vid förra årsmötet med LRF Trädgård/Plantskola var vattenhushållning och biologiskt växtskydd i fokus, och runt om i företagen är många projekt igång för att ytterligare minimera plantskoleproduktionens miljöpåverkan.
– Det finns många skäl att fasa ut kemiskt växtskydd, och det är dessutom ett lagkrav numera i hela EU att vi ska tillämpa integrerat växtskydd, IPM. Där har vi fyra nyckelord: förebygg, bevaka, behovsanpassa och följ upp. Sköter man det arbetet på ett seriöst och genomtänkt sätt är mycket vunnet, och det blir knappast längre några angrepp som behöver bekämpas. I alla fall inte hos oss, säger Maria Nielsen.
– För visst, fortsätter hon, det ska sägas att vi har en gynnsam miljö runt omkring oss här vad gäller biodiversitet. Det är ett variationsrikt landskap med bra förhållanden för naturligt förekommande nyttoorganismer av olika slag.
Att förebygga är nyckeln
Maria förklarar att det viktigaste är att tänka förebyggande. Att ge varje växt optimala förutsättningar utifrån artens eller sortens behov, och att fundera över och försöka ta reda på vad det är som triggar igång angrepp av olika slag.
Maria ger mig ett exempel. Hon visar på en rad björkar i kruka och förklarar att björkrost finns allmänt och att angreppen vissa år blir knappt märkbara medan de andra år blir större. Men varför är de olika björkarna i raden angripna i så varierande grad? Marias uppfattning är att de värst drabbade har fått för stora krukor i förhållande till sina rotsystem vid senaste omkrukningen.
– Om vi väljer fel kruka blir det alltså fel hela vägen. Plantorna blir försvagade och vi får angrepp av skadegörare. Går vi då ut och sprutar förstör vi förutsättningarna för många andra och viktiga organismer.
Nyttoorganismer gör bra jobb
Biologiskt växtskydd har använts i decennier inom växthusproduktionen. Numera tillämpar även plantskolor och andra företag med odling under bar himmel modellen. Då talar vi både om att gynna naturligt förekommande nyttoorganismer och att etablera naturliga fiender som fötts upp speciellt för växtskyddsändamålet.
– När vi använde ogräsmedel runt våra häckar av klibbal var de inte i särskilt gott skick. Nu har vi välmående häckar där nyttodjur som skinnbaggar och nyckelpigor trivs. Alhäcken har blivit en naturlig och självgående odling av hjälpdjur, säger Maria Nielsen.
Text och foto: Berit Haggren