Klimatet förändras, vår biologiska mångfald är i knipa, ytterligare allvarliga växtskadegörare är på väg mot vårt land. Att vi har problem är alla gröna professioner och intresseinriktningar överens om.

Den naturliga vägen framåt är ett faktabaserat och prestigelöst samarbete runt lösningarna. Vad vet vi idag och vilka frågor behöver forskarna söka svaren på? Formerna för och finansieringen av ett sådant samarbete återstår dock att lösa. Ämnen och åtgärder att samarbeta runt saknas däremot inte. Här är några konstruktiva förslag vi uppfattat i debatten:

1. Undvik arter som är invasiva i någon del av världen med liknande växtförhållanden som våra.
2. Ta fram gröna listor med växter som, utifrån dagens kunskap, kan betraktas som säkra vad gäller spridning i olika ekosystem. Ta vara på erfarenheter från områden i världen med ett klimat som liknar vårt om hundra år. Låt listorna vara dynamiska och revidera efterhand som ny kunskap tillkommer.
3. Inför regionala bestämmelser och regional kontroll gällande främmande arter som sprider sig i naturen. Vårt land är stort och vissa ekosystem är betydligt känsligare för påverkan än andra.
4. Satsa på att rädda och öka biologisk mångfald där det går lättast och får störst effekt, nämligen på de 97 procent av Sveriges yta som är skogs- och landsbygd. Städer utgör tre procent. Där, i synnerhet i den hårdgjorda innerstaden, är första prioritet ett växtmaterial som fixar extrema livsmiljöer, förmår reglera temperatur och hantera skyfall.
5. Uppgradera trädarter vi redan har i landet med genetiskt material för ett nytt och varmare klimat.
6. Ge utrymme för en mångfald av mikrohabitat med en mångfald av ståndortsanpassade växter överallt där så är möjligt.
7. Stärk beredskap för tidiga insatser när nya växtskadegörare upptäckts.

*Ett mikrohabitat är ett mindre, begränsat område vars förhållanden på något sätt avviker från omgivningen.

Bakgrund

1. Vad handlar diskussionen om?

Den handlar om vad användande av främmande, även kallade exotiska, arter och växtmaterial av utländsk proveniens innebär för vår biologiska mångfald. Dels där växterna planteras, dels i de fall de sprider sig i naturen.

2. Vilka arter är inhemska?

Det finns olika definitioner av vad som är en inhemsk art. SLU Artdatabanken klassar arter som är vildväxande i svensk natur och som varit det sedan före år 1800 som inhemska. En del av dem har tagit sig hit av egen kraft, andra med människans hjälp. Arter som spridit sig i naturen efter år 1800 klassas som främmande.

3. Betyder inhemska arter även inhemskt genetiskt material?

I den här texten utgår vi från det, men så är det inte alltid. Det är ganska vanligt att det växtmaterial som saluförs av inhemska arter har utländskt genetiskt ursprung.

4. Varför behöver vi arter av utländskt ursprung?

A. Vi behöver vegetation även där våra inhemska arter inte klarar sig
I våra byggda, täta innerstadsmiljöer råder förhållanden som det inte finns någon motsvarighet till i svensk natur. Det är varmt, torrt och extremt väldränerat. Ofta finns inte ens tillgång till grundvatten. Att där plantera inhemska arter med helt andra krav på livsmiljö är att kasta såväl pengar som klimat- och miljöhänsyn över bord. Vegetation, framför allt i form av träd, är dock nödvändig för att ge skugga, hålla nere temperaturen vid värmeböljor, fördröja vattenmassor vid skyfall med mera. Det som då krävs är arter som är naturligt rustade för den typen av miljöer. Sådana som har förutsättningar att utvecklas, bli stora och gamla på platsen, även i ett förändrat klimat. Det är de arterna som förmår leverera de ekosystemtjänster vi och andra organismer är beroende av. Inte de som stressas svårt, tynar bort och dör.

B. Mångfald är nödvändig för att säkra grön infrastruktur
Ser vi till träd har vi 30 inhemska arter. Redan idag är flera av dem angripna av skadedjur och sjukdomar, som almsjuka, askskottsjuka och Phytophtora på al. Vi vet att vi också måste förbereda oss för skadegörare som asiatiska långhorningar, emerald ash borer och arter av Phytophtora som angriper ek. Därmed är antalet inhemska trädarter med ljusa framtidsutsikter ytterst begränsat, i synnerhet i urbana miljöer där de också stressas av torka och höga temperaturer. Studier visar att av de 30 inhemska trädarterna kan fyra ha en framtid i sådana lägen^1). Avenbok, Carpinus betulus, är den enda som blir långlivad, stor och kan skänka skugga i Skandinaviens hårdgjorda innerstadsmiljöer. En, Juniperus communis, klarar ståndorten men ger marginell skuggeffekt. Fågelbär, Prunus avium, och oxel, Sorbus intermedia, blir relativt kortlivade under urbana förhållanden. Monokultur är dåligt av flera skäl och den dag en allvarlig skadegörare dyker upp på avenbok skulle stadslivet bli svårt för många organismer om vi exkluderar träd av utländskt ursprung.

C. Även arter av utländsk härkomst bidrar till rik biologisk mångfald
Se vidare under punkt 9B.

5. Hur långt räcker våra inhemska träd?

De räcker ganska långt. Städer utgör endast tre procent av landets yta och det är framför allt hårdgjorda innerstadsmiljöer som våra inhemska träd inte är rustade för. På landsbygden, i större parker och trädgårdar i städernas utkanter har vi ett svalare klimat, bättre markförhållanden och större utrymme. Där kan en relativt stor andel av träden fortfarande vara av svenskt ursprung. Men skadegörare angriper även träd på landsbygden. Därför faller vissa arter bort även där.

6. Är genetiskt material från varmare länder av arter som redan finns i Sverige en väg att gå?

Ja, det kan det vara. Vid Göteborgs botaniska trädgård pågår forskning om vilka träd som skulle kunna trivas på Sergels torg i Stockholm om hundra år. Bland annat intresserar forskarna sig för arter som är inhemska i Sverige men av ekotyper som anpassat sig till ett varmare och torrare klimat, till exempel i Östeuropa.

7. Hur påverkar annat genetiskt ursprung av en art svensk biologisk mångfald?

Det kan vi inte veta på förhand för varje enskild art. Vi har dock kända exempel där det fungerat väldigt väl. Ett av dem är vanlig gran, Picea abies. Enligt SLU Artdatabanken²⁾ är gran den inhemska trädart som är viktig värdväxt för allra flest andra arter, hela 1100. Men även om granen klassas som inhemsk är beståndet i våra skogar till ytterst liten del av svenskt ursprung. Ekotyperna kommer i stället från länder som Belarus, Polen och Rumänien.

Tvåa och trea på Artdatabankens topplista²⁾ är tall med 920 arter och ek med 880 arter. Gällande ek har forskare konstaterat att vanlig skogsek i Rumänien har samma pH på barken som i Sverige, vilket är viktigt för lavar och mossor. Bladen är något hårdare men ekollonen smakar likadant där som här. Det rumänska materialet är dock betydligt bättre rustat för vårt framtida stadsklimat. Men det är ännu inte testat här och vi vet därför inte hur organismer som idag lever på svensk ekotyp av skogsek ställer sig eller hur lång tid det skulle ta för dem att acceptera rumänska ekar. Men vi vet att tid generellt är en viktig faktor.

8. Vad ska vi göra med främmande arter som sprider sig i naturen?

Det stora flertalet främmande arter vi odlar, och som vi i många fall haft i odling under lång tid, håller sig på sin plats. Andra kan sprida sig i naturen som enstaka exemplar. Men vissa främmande arter är invasiva och problematiska i allt från begränsade områden till stora delar av landet där de tränger undan andra arter. Här behöver vi agera såväl reaktivt, genom att begränsa deras spridning, som proaktivt. Arter som är invasiva någonstans i världen med liknande växtförhållanden som den tilltänkta platsen ska inte användas där. Vi ser att specifika ekosystem är särskilt känsliga och utsatta. Vi ser också att Gotland och Västerbotten visserligen ligger i samma land men växtförhållandena är väldigt olika. Därför förordar vi regionala bestämmelser och regional kontroll.

Trädgårdsbranschen har på eget initiativ fasat ut 27 av de arter som Artdatabanken bedömt har hög risk att bli invasiva via samarbetet i Branschråd Växter.

9. Hur påverkar främmande växtarter i urbana miljöer deras biologiska mångfald?

För att kunna svara på den frågan behövs mer forskning och mer tid. Vi vet att det senare är en avgörande faktor när det handlar om organismers anpassning till nya värdväxter. Forskning visar dock att mängden välmående mikrohabitat inom ett område är viktigare för en rik biologisk mångfald än exakt vilka arter som används och deras ursprung.

A. Färre insekter på främmande träd i studie
Forskning som gjorts på träd indikerar att främmande arter är sämre för stadens fauna än de inhemska. Frågor kvarstår dock. År 2021 undersökte till exempel forskare vid Lunds universitet förekomsten av ryggradslösa djur, som insekter, på inhemska respektive främmande trädarter i fem stadsparker i södra Sverige³⁾. Betydligt färre insekter levde på de undersökta främmande arterna jämfört med de inhemska.

Forskarna skriver att det sannolikt beror på bristande samevolution mellan våra insekter och de främmande värdväxterna. Exempel på sådant som kan ställa till det för insekterna är andra fytokemiska försvarssystem hos nya trädarter och fenologiska missmatchningar. Studien genomfördes på våren och forskarna påpekar att såväl tidsfönstret som antal trädarter som undersöktes var begränsat. Studien ger därför inga svar på hur det ser ut under säsongen som helhet eller för andra främmande arter än de studerade.

Av totalt 114 främmande arter i de fem parkerna ingick sju i studien. Samtliga sju var sådana med sent bladutspring, vilket kan ha påverkat insekternas intresse för just de arterna vid den tid då studien genomfördes.

Lundaforskarna skriver vidare att det krävs studier över längre tid, även omfattande naturliga årsvariationer, samt på fler platser för att kunna uttala sig generellt om främmande trädarters påverkan på ryggradslösa djur i urbana miljöer.

B. Många mikrohabitat är viktigare än enskilda arter
En hel del forskning stödjer att mängden mikrohabitat är viktigare för den biologiska mångfalden än exakt vilka arter som finns på plats och arternas ursprung. Det gäller såväl i skogen som i odlingslandskapet och i hortikulturella miljöer. Ett koloniområde är ett utmärkt exempel på hur en mängd mikrohabitat på liten yta ger positiva effekter på biologisk mångfald⁴⁾. Varje kolonist har sina preferenser och variationen mellan de olika lotterna är stor. Här samsas skuggrabatter, solrabatter, woodlands, sandplanteringar, surjordsplanteringar, perenner, annueller, grönsaker, frukt, bär, prydnadsträd och -buskar, dammar och komposter.

Projektet Biodiversity in Urban Gardens (BUGS) vid Sheffield University (1999-2007)⁵⁾ var den första storskaliga studien som tydliggjorde privata trädgårdars stora betydelse för den biologiska mångfalden i städerna. I trädgårdarna fanns en större diversitet av växter än i något annat habitat i Storbritannien. Majoriteten var icke inhemska arter men de inhemska var mer välrepresenterade än man tidigare trott. Växternas ursprung visade sig vara av underordnad betydelse för insekter och andra organismer.

Den världsberömda öppna trädgården Great Dixter i East Sussex, södra England, uppvisar en fantastisk biologisk mångfald som utforskats i olika avseenden. År 2016 och 2017 genomförde de till exempel en kartläggning av insekter och andra ryggradslösa djur på sina domäner.⁶⁾ Även den visar att det är en mångfald av växter – trädgårdsformer såväl som vildväxande – och en mångfald av habitat som ger förutsättningarna för egendomens mycket rika insektsfauna.

C. Hur använder vi bäst den kunskap som finns?
Vi hävdar att något av det viktigaste vi kan göra för urbana miljöers biologiska mångfald är att ge utrymme för en mångfald av mikrohabitat. I varje område bör vi komplettera med livsmiljöer som inte redan finns i närheten och där använda en mångfald av växter som är lämpliga utifrån förutsättningarna, inhemska såväl som av annat ursprung.

10. Vilket samband finns mellan främmande arter och fler växtskadegörare?

SLU Artdatabanken konstaterar att ”Klimatförändringar och ökad handel riskerar att leda till att fler växtskadegörare når Sverige. Det är viktigt med väl fungerande handlingsberedskap och tydliga ansvarsroller”²⁾. Vi gör samma analys. Det är inte arterna i sig som är problemet. Från växthandelsplatser runt om i världen kan skadegörare lifta med valfri transport. Ett förändrat klimat ger fler av dem förutsättningar att etablera sig här.

Text: Berit Haggren, för LRF Trädgård

Källor:
1) Henrik Sjöman m.fl. 2016. Diversification of the urban forest – Can we afford to exclude exotic tree species? Urban Forestry & Urban Greening.
2) Sebastian Sundberg m.fl. 2019. Värdväxters betydelse för andra organismer – med fokus på vedartade värdväxter. Artdatabanken Rapporterar 22, SLU.
3) Johan Kjellberg Jensen m.fl. 2022. Contrasting effects of tree origin and urbanization on invertebrate abundance and tree phenology. Ecological Applications.
4) Ulf Nilsson, 2024. Koloniområden och biologisk mångfald. Koloniträdgårdsförbundet.
5) Biodiversity in Urban Gardens (BUGS) – understanding nature in the garden
6) Andy Phillips. Great Dixter Invertebrate Survey 2016/2017.

Muntliga källor 240321:
Henrik Sjöman, SLU Alnarp, Göteborgs botaniska Trädgård och Royal Botanic Gardens, Kew
Johan Slagstedt, Markkompaniet Syd, Eslöv