Årets perenn utses av svenska perennodlare i Perennagruppen, en del av LRF Trädgård. Syftet är att lyfta fram och sprida kunskap om särskilt värdefulla trädgårdsväxter. I år föll valet på backsippan. Backsippa är en ljuvligt vacker, långlivad och härdig perenn som värmer våra hjärtan när vi behöver det som mest. Så snart trädgården vaknat ur vintervilan slår de stora, färgstarka blommorna ut. Fulla av liv i sig själva, men också genom de insekter som här bjuds på nektar och pollen vid en tid då tillgången är begränsad i naturen.
Backsippan blir ungefär 20 cm hög. Den blommar i april till maj med stora, klockformade blommor. De står först upprätt men böjer efterhand lätt på nacken. Vanlig backsippa har blåvioletta blommor men det finns också namnsorter med andra blomfärger. ’Röde Klokke’ med rödvioletta blommor och ’Alba’ med vita är två utmärkta sorter som är vanligt förekommande i handeln. Blommornas rejäla samlingar av gula ståndare ger extra färg och kontrast.
Silverskimrande med vackra fröställningar
Kalkbladens utsida är täckt av ljus, silverskimrande behåring, precis som växtens stjälkar och de ljusgröna, djupt finflikiga bladen. De sitter i rosetter vid markytan och utvecklas fullt ut först efter blomningen. Då bjuder backsippan också på ytterligare en show med sina läckra fröställningar. Avlånga frön med långa, silvriga, fjäderlika spröt bildar fräcka, rufsiga, yviga bollar. Spröten hjälper fröna att spridas med vinden. Det är just med färska frön som man bäst förökar backsippa. Delning av plantorna är svårt att lyckas med eftersom backsippa har pålrot.
Backsippa nämns i svensk litteratur redan på 1600-talet, bland andra av Olof Rudbeck d.ä., både som vildväxande och som odlad. År 1755 skrev Linné såhär om backsippan: ”Växer på backar och torra, magra, hårda solöppna fält, allmän. Kallas i Småland oxeöron, i Västergötland yxner. Det blåa vattnet av 3 uns Pulsatilla intages mot feber. Blommornas saft färgar grönt.”
Fridlyst och viktig för pollinerare
Numera förekommer backsippa vildväxande i främst de södra delarna av vårt land, vanligen ytterst sparsamt. Den är fridlyst i hela landet och är även rödlistad. Att artepitetet vulgaris betyder vanlig eller allmän har alltså blivit missvisande, och att hämta en planta i naturen är självfallet uteslutet. Lyckligtvis är backsippa vanlig i odling och i trädgårdsbutikerna, så både vi och insekterna kan fortsätta glädjas åt den. Backsippa är viktig för den biologiska mångfalden. Den är värdefull som näringskälla för humlor som flyger tidigt på våren, inte minst för nyvakna humledrottningar som ska börja bygga bo. Den är också värdväxt för två rödlistade fjärilar, smaragdgrön lundmätare och större vitbandsvecklare.
För soliga och torra lägen
Backsippa trivs i full sol och väldränerat läge. Torra, kalkrika jordar liksom sten- och gruspartier är utmärkta växtplatser. Precis som det svenska namnet säger är backar favorittillhåll, särskilt sandiga sådana. Backsippan går även fint att odla i rabatter i vanlig trädgårdsjord med bra dränering. Växtplatsen behöver vara öppen och utan konkurrens från starkväxande grannar.
I rätt miljö blir backsippan långlivad och den är mycket lättskött. En liten näringsgiva på våren är som regel det enda som behövs. Torka klarar plantorna bra när de är etablerade. Perennagruppen klassar övervintringsförmågan som A* – Övervintrar pålitligt i väldränerat läge.
Bra i rabatt och kruka
Ge gärna backsippan sällskap i rabatten av andra vårvackra perenner, till exempel gullviva, ulleternell och gulltörel. Backsippa är en fin kantväxt och passar även i klassisk rabatt. Eller bejaka backsippans vilda karaktär genom att plantera grupper i en matta av kattfot, kanske tillsammans med strandtrift och gräs som vårälväxing och silverhavre. Årets perenn 2023 lämpar sig även för takplanteringar där växterna behöver klara torra förhållanden. Kvaliteter som tidig blomning och tjusiga fröställningar gör den också till ett bra val för hållbara planteringar i kruka. Under sommaren är det skimrande och flikiga bladverket snyggt ihop med andra perenner.
TEXT: Perennagruppen
BILD: Jenny Engström och Marie Wändel