Artikeln riktar sig till huvudmän och beslutsfattare inom vård och omsorg. Den publicerades idag och finns att läsa på Dagens Medicins opinionssida online.

Rätt utformade gröna vårdmiljöer genererar betydande vinster. De kommer såväl vård- och omsorgstagare som personal och skattebetalare till godo. Friskare vårdtagare, minskat behov av medicinering, kortare vårdtider, färre fallolyckor samt bättre hälsa och färre sjukdagar för personal är bara några exempel på positiva effekter av vistelse i grönska.

Artikelförfattarna argumenterar för att gröna vårdmiljöer behöver vara lättillgängliga och utformade i enlighet med respektive patientgrupps behov. Det betyder bland annat att ute- och innemiljön ska fungera som en helhet och därför planeras som en sådan, redan från början. Så ser det alldeles för sällan ut idag. Det är tvärtom vanligt att man fixar till utemiljön i mån av tillgängliga medel när husen redan står på plats. Därmed avsäger vi oss möjligheten att fullt ut nyttja grönskans hälsofrämjande potential. Något vi inte har råd med i tider av skenande ohälsotal och bristande resurser inom vård och omsorg.

Debattörerna efterlyser ett kunskapslyft hos huvudmän och beslutsfattare gällande hälsofrämjande utemiljöers potential i vårdsammanhang, att ute- och innemiljön planeras som en helhet redan från start samt att patienter och omsorgstagare får rätt till daglig utomhusvistelse efter förmåga.

Bakom artikeln står:

• Anna Bengtsson, lektor i landskapsarkitekturens miljöpsykologi med inriktning hälsofrämjande design, Sveriges lantbruksuniversitet
• Helle Wijk, professor vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet, sam gästprofessor vid Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Chalmers
• Robert Burman, landskapsingenjör, ansvarig för mark, Region Jönköpings län
• Berit Haggren för projektet Green Cities i Sverige

Stöd för dig som utformar gröna vårdmiljöer

Varje plats och gestaltningsprocess är unik, men det finns numera generellt stöd att få vid utformning av gröna vårdmiljöer. Anna Bengtsson vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) har utvecklat verktyget Quality evaluation tool (QET). Inom nationellt brukarråd PTS Utemiljö tar man fram ett svenskt och evidensbaserat stöd för planering och projektering av utemiljöer i vårdsammanhang. Ett stöd som blir en nationell riktlinje och kommer att ingå i Program för teknisk standard (PTS). Det senare är ett IT-system med funktioner och standarder som ger stöd för att åstadkomma rätt produkt. Utemiljödelen har nyligen testats framgångsrikt bland annat vid en omfattande nybyggnation på Ryhovs sjukhusområde i Jönköping. PTS Utemiljö är en del av PTS Forum, ett nationellt nätverk där anslutna regioner samverkar kring standarder för hälso- och vårdbyggnader. 20 av landets 21 regioner är anslutna till PTS Forum. Forskare vid SLU har även tagit fram ett verktyg för utveckling av utemiljön som hälsofrämjande resurs på arbetsplatser, inklusive dem inom vårdsektorn.

Läs mer om evidensbaserad design av utemiljö i vårdsammanhang här.
Läs mer om restorativa arbetsplatser, bland annat inom vården, här.
Läs om PTS Utemiljö och den gröna vårdmiljön på sjukhuset Ryhov i Jönköping här.

Text: Berit Haggren