Metoden innebär att mäta temperatur och luftfuktighet med loggar genom hela perioden av vintertäckning. I vinter har metoden tillämpats på tre av landets plantskolor.

– Vi har mätt mikroklimatet under olika former av täckning av krukodlade plantor. Nu var ju vintern ovanligt mild, därför är det begränsat hur många täckmaterial som kunnat jämföras. Vi har tankat ner all information från loggarna i excelfiler men datan är ännu inte analyserad. Det jag ändå kan se är bland annat skillnader i luftfuktighet under plast kontra väv, vilket var förväntat, säger Anna Larsen.

Planen är att det ska bli ett erfarenhetsutbyte mellan de plantskolor som deltagit.

– Det kan bli aktuellt i början på hösten, inför nästa vinter. Jag tycker det finns anledning att arbeta vidare med den här metoden, för att samla mer kunskap och därmed på sikt minska vinterskadorna i plantskolorna.

Material med olika egenskaper

Syftet med vintertäckning är framför allt att skydda växterna mot snabba temperatursvängningar, låga temperaturer, hög avdunstning och stående vatten runt rötterna. Samtidigt får det inte bli för varmt under vintertäckningen, eller för hög luftfuktighet. Då uppstår problem med bland annat svampsjukdomar.

De material som står till buds för vintertäckning i plantskolan har varierande egenskaper vad gäller tjocklek, värmehållande förmåga, vikt och genomsläpplighet för vattenånga. Att välja rätt är inte helt enkelt – vintrar varierar vädermässigt, och ingen vet i förväg vilka utmaningar som väntar.

De modeller för övervintring av krukodlade växter som svenska plantskolor tillämpar är:

1. Stående tätt tillsammans med plast och/eller väv direkt på plantorna.
2. Stående i plöjda sandslag/jordslag täckta med sand/jord som skydd.
3. Liggande takpannetätt med väv och/eller plast direkt på plantorna.
4. Stående i låga bågtunnlar täckta med plast/väv.
5. I kallhus eller högtunnlar (båghus).
6. I kyl/fryslager vid strax under noll grader, stående på vagnar eller liggande i pallkragar.

Kylförvaring, modell nummer 6, är den säkraste metoden. I ett kyl-/fryslager kan klimatet styras och är lätt att mäta. Det är dock en energi- och transportkrävande metod. Därför ingick den inte i Annas utvecklingsprojekt.

Anna Larsen arbetar som odlingsrådgivare för plantskolor över hela landet, anställd av HIR Skåne och Hushållningssällskapet Halland. Metodutvecklingsprojektet finansierades av Tillväxt Trädgård. Läs mer i rapporten Övervintring av plantskoleväxter hos plantskoleföretagarna – ett prioriterat förbättringsområde. Du hittar den i projektbanken på Tillväxt Trädgårds hemsida.

Text: Berit Haggren
Foto: Anna Larsen och Berit Haggren