En plantskola är en värld av växter, odling, trender, marknadsfrågor och rådgivning.
Växtforum är de svenska odlingsplantskolornas webbplats.
Välkommen!

Vilt och lekfullt på Astrid Lindgrens Näs

Publicerad: 2014-06-18 Häckar av bok – vad annars? – ramar in trädgårdarna på Astrid Lindgrens Näs i Vimmerby. De som ska skapa en grön bård runt hela den berättelse som författarens barndomshem bär på. Första kapitlet i trädgårdssagan invigdes den 14 juni.
Vilt och lekfullt på Astrid Lindgrens Näs Det ihåliga sockerdricksträdet är en månghundraårig alm med ett stamomfång på sju meter. Foto: Sabina Sakari

Naturen och de vilda växterna låg Astrid Lindgren varmt om hjärtat, men hon var inte särskilt trädgårdsintresserad. Därför är Karin Eliasson, trädgårdsmästare och konstnärlig ledare på Näs, noga med att poängtera att det inte är Astrid Lindgrens trädgårdar de skapar eller återskapar. Trädgårdarna på Näs formas här och nu, med utgångspunkt i Astrid Lindgrens författarskap och värderingar. De ska bidra till och vara en del av berättelsen om författaren från Vimmerby, precis som utställning, barndomshemmet, förlagan till Emils snickarbod, sockerdricksträdet och allt det andra som finns på Näs.

– Ledorden för trädgårdarna är lekfullhet, enkelhet och naturnära, strösslat med en hel del poesi.

I det första kapitlet finns Törnrosgården, Plommonlunden, Prästgårdsparken, Apellunden och Lekhagen. De är delar av den park som binder samman byggnader och andra aktiviteter inom området. Trädgårdarna ska också fungera som arenor för evenemang, utställningar och konstupplevelser.

Karin EliassonAkleja i PlommonlundenGunga i Prästgårdsparken

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hur väljer man då växter till trädgårdar i Astrid Lindgrens anda?

– Vi utgår ifrån det känsloläge vi vill förmedla, säger Karin Eliasson. Vi ser framför allt till helheten, men när vi kommer ner till exakta växtval väljer vi gärna rena arter eller sorter som har kvar den vilda karaktären.  

Törnrosor, hagarnas vilda rosenbuskar med kort men ljuvlig blomning, finns ofta med i Astrid Lindgrens berättelser. I Törnrosgården är också huvudtemat de vilda rosorna. Här finns till exempel mandarinros, Rosa moyesii, bergros, R. pendulina, äppelros, R. rubiginosa, och afghanros R. webbiana. Men också ’Frankfurt’, ’Single Blush’, ’St.Nicholas’, ’Valdemar’, ’Seagull’ och några andra sorter med enkla eller lätt fyllda blommor och fina nypon. Än så länge är rosorna små och nyplanterade, men platsens pergola ger en tydlig vink om att här kommer kraftiga rosor att svinga sig mot höga höjder om några år.

– Det här är en publik verksamhet och en ny anläggning måste fungera från dag ett – ja vi har ju öppet även under anläggningstiden. Men vi vill inte plantera stora kvaliteter för att det ska bli färdigt direkt. Det är så mycketinstant gardening” idag. Vi vill helt enkelt inte snuva våra besökare på möjligheten att följa utvecklingen – från nyanlagt med små plantor och vidare genom allt det som händer sedan.

Som sällskap till rosorna finns bland annat rödskaftad daggkåpa, några nävor: fläcknäva ’Espresso’, ådernäva och spansknäva ’Rose Claire’, blodtopp ’Tanna’, stjärnflocka ’Ruby Wedding’, röd solhatt ’Magnus’, kärleksört ’Matrona’ samt prydnadsgräsen vårälväxing och jungfruhirs ’Heavy Metal’.

Nyplanterat i TörnrosgårdenLekhagenVit Leghorn-höns

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lokal prägel

Karin hoppas att de framöver ska kunna samla in rotskott från gamla rosbuskar runt om i Småland och med deras hjälp göra Törnrosgården ännu mer typiskt småländsk. Likaså ska gamla småländska äppelsorter ympas in på de spaljerade äppelträden i apellunden.

Totalt kommer trädgårdarna att sträcka sig över ungefär fyra hektar och omfatta tre kapitel. Med invigningen av det första kapitlet gick också startskottet för anläggningen av kapitel nummer två. Där kommer teman som bubblande livlighet, melankoli, sorg, frihet och ilska att tolkas av bland andra Peter Korn, Stefan Lagerqvist och Hannu Sarenström. Invigning av det kapitlet är planerad till nästa sommar. Sedan återstår ytterligare ett kapitel som ska invigas 2016. Men det innebär inte någon slutpunkt – att berättelsen därefter kommer att vara färdig.

– Nej, den kommer att leva vidare, utvecklas, förnyas och fördjupas. Som en saga utan slut, säger Karin Eliasson. 

Foto: Sabina Sakari och Berit Haggren

Gå tillbaka