Linda Johansson har i sitt kandidatarbete vid landskapsarkitektprogrammet undersökt hur dagens landskapsarkitekter väljer träd och buskar till bostadsgårdar. Vilka arter används, hur används de och vad påverkar valet av art?

Linda intervjuade både landskapsarkitekter och personer på partiplantskolor om växtvalen. Hon genomförde också en fallstudie där träd och buskar på fem nyanlagda bostadsgårdar i Uppsala inventerades. Resultatet tyder på att landskapsarkitekterna främst väljer växter efter funktion, men att det också förekommer tydliga trender i växtvalet.

– Det är intressant att se att det faktiskt har skett en förändring i hur man väljer träd och buskar. Nu väljer man i hög grad efter funktion, och så har det inte alltid varit. Men med rätt växt på rätt plats, både vad gäller ståndortskrav och habitus, minskar skötselbehovet, säger Linda Johansson.

Lättskött med säsongsvariation

Att det måste vara robust och lättskött på en bostadsgård är de fem intervjuade landskapsarkitekterna överens om. Men de vill också gärna ha blomning och årstidsvariation. Även betydelsen av accentväxter lyfts fram liksom att en bärbuske, eller annat som ger något att äta, kan betyda mycket för både barns och vuxnas trivsel.

– Så länge man har en stomme av växter som man vet kommer att fungera bra på växtplatsen är det helt i sin ordning att prova en ny spännande accentväxt, anser Linda Johansson.

Det är inte växterna som är det dyra när man bygger bostadsgårdar, därför prutas det sällan på växtvalen. Val av trädstorlekar kan påverkas om budgeten är begränsad.

Landskapsarkitekternas svar på Lindas frågor kan sammanfattas så här:

Vilka arter används på bostadsgårdar idag?

Stommen byggs upp av friska, lättskötta och funktionella växter. Låga buskar och små träd dominerar. Spiraea betulifolia ’Tor’ E, björkspirea, och Symphoricarpos ’Arvid’ E, prydnadssnöbär, används mycket och gärna som stomväxter eftersom de håller stilen och är lätta att sköta. Olika sorter av Prunus är populära både på högstam och som flerstammiga. Barrväxter är på väg tillbaka, men används på ett annat och mer måttligt sätt än på 70-talet.

Hur används träd och buskar?

Bostadsgårdens vedartade växter används mest som rumsskapande och avgränsande element. Flera arter kombineras i planteringsytorna, där en stomväxt som breder ut sig snabbt utgör grunden. I denna planteras grupper av städsegröna växter, uppstickare och/eller accentväxter. Accentväxterna placeras i övrigt gärna som solitärer vid till exempel entréer, eller intill sittplatser och lekytor.

Vad påverkar valet av art?

Funktionen styr växtvalet och dagens landskapsarkitekter går mer efter växtens habitus än blomning. Krav på stomväxter är att de täcker marken snabbt och är lättskötta. Har de även en vacker blomning och fin höstfärg ger det extra stjärnor i kanten. Trender påverkar men de förändras relativt långsamt eftersom det tar tid att hitta nya, bra alternativa arter och sorter. Sjukdomar kan dock få en art att störtdyka.

– Det är viktigt att plantskolorna fortsätter arbetet med att ta fram och sälja arter och sorter som passar och utvecklas väl i våra urbana miljöer, avslutar Linda.

Text: Berit Haggren
Foto: E-planta och Linda Johansson

Linda Johanssons uppsats heter Växtmaterial på bostadsgårdar. En fallstudie av fem nyanlagda bostadsgårdar med trendspaning bland träd och buskar. Du kan läsa uppsatsen här.