Fältet med den vackra utsikten mot Laholmsbukten är välfyllt av främst träd, men även buskar, som är upp till två år gamla. Det betyder att de håller sig under en halvmeter i höjd och att krukorna de står i rymmer max en liter odlingssubstrat. De plantor som är ännu mindre står än så länge på tillväxt i växthusen.

Henrik kallar inte ens plantorna för träd, utan trädämnen eller tvk-plantor. Tvk står för ”till vidare kultur”, de är alltså avsedda för vidare odling. Den odlingen sker inte här, utan hos någon av Henriks kunder, tillika kollegor, inom den svenska plantskolebranschen.

Specialnisch

­– Jag har specialiserat mig på förökning och nischat in mig som underleverantör till andra plantskolor. Det är mycket trädämnen och mycket grundstammar, och en hel del gör vi på kontrakt. Frö- och sticklingsförökning av växter inom E-plantsortimentet är en stor och viktig del.

Träd- och buskplantskolorna lägger sina beställningar hos Henrik på de arter och sorter som de vill ha. Sedan sköter han en del av odlingsprocessen som kunderna inte själva har kapacitet eller kompetens för. Tillsammans med bland annat Hallandsåsens plantskola gör Ranviks Trädgård också en specialitet, en bok från Hallandsåsen, Fagus sylvatica FK HALLANDSÅS.

­– Frökällan finns i Osbecks bokskogar, det är där vi skördar fröna, berättar Henrik.

Bakgrunden till Henriks inriktning är att han älskar att odla – nu kan han fokusera på just det. Att också sälja till slutkund skulle kräva en helt annan organisation.

Samarbetar med forskningen

Längst bort på fältet finns ett område där plantorna har en betydligt större variation och ojämnhet i växtsättet än övriga partier. Henrik berättar att det i denna brokiga samling kan finnas de första exemplaren på svensk mark av framtida storsäljare.

– Jag tar hand om och sår frön som Henrik Sjöman samlat på sina insamlingsresor världen över. Det gäller arter som kan vara intressanta i forskningsprojektet Framtidens träd och buskar. De plantor som verkar särskilt lovande sätts sedan ut på försöksfältet i Alnarp.

Projektet, som är ett samarbete mellan Sveriges Lantbruksuniversitet och de svenska plantskolorna, har vi skrivit om tidigare här på Växtforum.

Hur får man då frön av allehanda träd och buskar att gro?

– De stratifieras, vilket betyder att de tillbringar en del av vintern i fuktig sand i kyl. Det brukar krävas mellan en och sex månaders stratifiering. Frön som är hårt torkade, som har djupare frövila, behöver längre tid än de som inte är så torra.

­– Sedan finns det växter som Carpinus, avenbok, som kräver både en värme- och en kylperiod för att gro. Många gånger innebär det att de behöver ett extra år. De frön som skördades 2013 sår vi alltså först till nästa år, 2015.

När fröna börjar visa tecken på att gro i sanden, eller när ett groningstest gett positivt resultat, är det dags att så. Henrik sår en hel del i plugg, ett frö i varje. Fröna hanteras med fingrarna eller med pincett.

– De frön vi hanterar är svåra att rensa så väl som krävs för att kunna så dem med maskin. Och efterhand får man upp en rätt bra hastighet på att så för hand också.

En stor del av det växtmaterial Henrik arbetar med är relativt jämnt inom respektive art eller sort. Ändå är det långt ifrån varje planta som lever upp till de krav som ställs för att den ska kunna utvecklas till ett träd eller en buske av högsta kvalitet. Ek, Quercus, hör till de släkten där de får en mycket stor bredd i sådden.

– Det är ungefär 30 procent av ekplantorna som går vidare härifrån. Detta för att plantskolorna som odlar träden vidare ska få jämna omgångar.

Text och foto: Berit Haggren