En plantskola är en värld av växter, odling, trender, marknadsfrågor och rådgivning.
Växtforum är de svenska odlingsplantskolornas webbplats.
Välkommen!

Frågor och svar om de nya äppelsorterna

Publicerad: 2015-10-20 Engagemanget för svenska äpplen är stort och efter förra veckans artikel om fyra nya äppelsorter från Balsgård har vi fått flera frågor om dem på Växtforums facebooksida. Vi bad Hilde Nybom, professor vid SLU Balsgård och kvinnan bakom de nya sorterna, att svara på frågorna och berätta mer om hur hennes arbete med växtförädling av äpple går till.
Frågor och svar om de nya äppelsorterna FOLKE är en triploid sort vilket bland annat innebär stark och kraftig växt och stora frukter. Det innebär också att sorten inte kan pollinera andra äppelsorter. Foto: Hilde Nybom

När kommer sorter för norra Sverige?

Det vi vet i nuläget är att AGNES® E (’B:1377’), LOVISA® E (’K:1160’)och TRULSA® E (’B:1458’) är odlingsvärda åtminstone i zon 1-3, FOLKE® E (’K:1016’) är odlingsvärd åtminstone i zon 1-4. Sverige är ett avlångt land och även de som odlar i tuffare klimat vill ha äpplen i trädgården. Ofta använder de sorter österifrån, bland annat från Finland. Har svenska växtförädlare missat att Sverige har 8 odlingszoner?

Hilde Nybom. Foto: Lars TorstenssonHilde Nybom:
– Vi gör korsningar även med extremt härdiga sorter, men hur härdig en ny sort blir går inte att förutsäga. Det måste provas i efterhand och tills vi vet mer anger vi en härdighet som vi är säkra på. Ett problem är att vi har ytterst lite pengar i vårt förädlingsprogram och det finns inga möjligheter att lägga ut selektionsförsök på olika platser i landet. Det skulle kräva betydligt större resurser och i nuläget måste sorterna provas på frivillig väg. Vi är därför glada att alla de här fyra, nya sorterna har testats av Forslundagymnasiet i Umeå, zon 5. Både AGNES och FOLKE har så här långt klarat sig bra. Det enda problemet med FOLKE är att det tar lång tid för frukterna att utvecklas. När det gäller AGNES, som är en tidig sort, har problemet varit att skolans elever tagit hand om alla frukterna, men det tar jag som ett gott betyg!
 

– När det gäller nya, härdiga sorter är det tyvärr inte bättre ställt i Finland, där finns numera ingen växtförädling alls på fruktsidan. De sorter de odlar i de nordliga delarna är gamla sorter som genom lång tids prövning visat sig fungera. Kvaliteten på de här sorterna är inte alltid den bästa men man har helt enkelt tagit vara på det som finns. En nyare sort från Balsgård som vi vet är väldigt härdig är ’Rödluvan’ (zon 5-6). Sedan ska man veta att goda odlingsförhållanden, bra skötsel av träden och ett bra lokalklimat kan kompensera för en hel del.

Varför lägger man resurser på att ta fram triploida sorter?

FOLKE är en triploid sort vilket bland annat innebär att den inte lämnar pollen och alltså inte kan befrukta andra äppelsorter. Är det inte bättre att lägga resurserna på att ta fram sorter som även klarar den biten?

Hilde Nybom:
– Att en sort ska bli triploid är ingenting man styr i förädlingsarbetet. Triploida sorter uppstår spontant när kromosomantalet inte reduceras på normalt sätt efter bildande av fröanlaget. Det brukar gälla för kromosomerna från modersorten och man kan alltså säga att FOLKE är till två tredjedelar ’Aroma’ (modersort) och till en tredjedel en amerikansk nummersort (fadersort).

– Det finns äppelträd av många sorter i våra trädgårdar och det är sällan brist på äppelpollen i en vanlig trädgårdsmiljö. Därmed är det sällan ett problem att en av sorterna inte kan bidra till pollineringen. I en tätplanterad fruktodling bör träd som ska byta pollen inte stå mer än 10 meter från varandra för maximal fruktsättning. I en glesare planterad trädgård med större flygavstånd går det säkert bra med avstånd upp till 50 meter eller ännu längre. När det sedan gäller vilka sorter som kan pollinera varandra så finns det numera en tabell baserad på Balsgårds DNA-forskning.

– Att en sort är triploid innebär också fördelar. De har stark och kraftig växt som kompenserar för till exempel tufft klimat och olämplig mark, och de har stora frukter. Det finns alltså all anledning att även intressera sig för lovande triploida sorter. Det är också så att många av våra mest odlade äldre sorter är triploida, till exempel ’Gravensteiner’, ’Ribston’ och ’Belle de Boskoop’.

Hur mycket har de här sorterna manipulerats genom genteknik, GMO?

Hilde Nybom:
– Vi använder inte genteknik inom svensk fruktförädling. De säkerhetstester som krävs för att få ut en gmo-sort på marknaden är oerhört dyra, så i Europa har det inte kommit några gmo-sorter av frukt eller bär – som ju är förhållandevis små grödor ur ekonomisk synvinkel. De enda sorter jag känner till är de nordamerikanska Arctic® Golden och Arctic® Granny. De blir inte bruna i fruktköttet lika snabbt som vanliga äpplen.

Kan du ge en kort sammanfattning av de olika stegen i förädlingsarbetet?

Hilde Nybom:
1. Först identifierar jag de sorter jag vill ha som föräldrar. Där kan målen vara olika. För en härdighet som räcker för norra Sverige väljer jag åtminstone en av föräldrarna bland väldigt härdiga sorter – vi har alltså inte glömt Norrlandsodlarna. Men detta är ingen garanti för att avkomman ska bli lika härdig. Andra viktiga kriterier är till exempel bra fruktkvalitet, goda lagringsegenskaper och resistens mot sjukdomar. Jag gör olika korsningar med olika inriktningar.
2. Insamling av pollen från fadersorten som vi sedan befruktar modersorten med. Vi ”duttar” helt enkelt på pollenet på blommornas pistiller manuellt.
3. Äpplena tas tillvara på hösten, vi tar ut fröna och sår dem.
4. Efter 5-6 år selekterar vi ut de mest lovande fröplantorna. Av var och en av dessa gör vi fyra träd på grundstam.
5. Vi iakttar träden, ser om de är sunda, hur grenutveckling och avkastning ser ut, vi smakar frukterna och lagrar in dem för att se hur de klarar lagring, med mera.
6. Förhoppningsvis går sedan några av träden vidare till nästa steg. Då förökar vi upp fler träd som vi försöker få ut till provodlare och plantskolor för att få feedback på hur de klarar sig i en annan miljö. De som håller måttet lanseras på marknaden.
Hela processen tar cirka 20 år.

Här kan du läsa mer om Institutionen för växtförädling vid SLU Balsgård.

Här hittar du Växtforums facebooksida.

 

Gå tillbaka