Tips för vackra och hållbara gröna tak

Ett grönt tak kan vara en lummig oas, en köksträdgård, en golfbana eller en sedummatta. Taket kan också gynna biologisk mångfald, fördröja dagvatten, minska behovet av luftkonditionering och mycket mer. Möjligheterna är många, men ska anläggningen bli lyckad och hållbar behöver målet stå klart tidigt i planeringsprocessen.

Gröna tak blir allt mer intressanta i takt med att städer förtätas. Foto: chuttersnap/unsplash

Takets överbyggnad behöver nämligen konstrueras utifrån hur ytan ska utformas, användas och även skötas framöver. En frodig, vacker takträdgård kräver något annat än ett tak som enbart ska bidra i dagvattenhanteringen. Handlar det om ett befintligt tak måste målsättningen också vara anpassad till den last taket klarar att bära.

Intresset för gröna tak ökar i takt med att våra städer förtätas. Att så långt det är möjligt kompensera för det som försvinner när grönområden naggas i kanten eller helt byggs bort är nödvändigt. Behovet av grönska och natur i staden är fortsatt stort och dessutom ökande. När det gröna inte längre får plats på marken vänds blickarna mot taken.

Kompetensen finns

Scandinavian Green Roof Institute, SGRI, är ett Malmöbaserat kompetenscenter för blågrön infrastruktur med särskilt fokus på gröna tak, väggar och vegetation på bjälklag. Projektledare Gustav Nässlander säger att ambitionerna för gröna tak många gånger är höga inledningsvis när byggprojekt planeras.

– Men alltför ofta stryks stora delar under processens gång på grund av osäkerhet. Många aktörer saknar egen kompetens när det gäller hur man bygger gröna tak på ett säkert och hållbart sätt. I slutskedet har visionerna krympt till att man rullar ut sedummattor.

Sedummattor i all ära, men dagens samlade kunskap och erfarenhet räcker för att våga mer. De svenska plantskolorna har kunnandet och ger gärna råd och förslag när det gäller träd, buskar och perenner till olika typer av gröna tak och planteringar på bjälklag. SGRI hör till dem som erbjuder kurser och konsulttjänster inom området. De är också en av parterna bakom Grönatakhandboken som ger svar på många frågor och som finns att hämta här.

Anpassa växtbädden

Det som framför allt skiljer växtbäddar på tak från dem på marken är att de inte har kontakt med grundvattnet. Allt växterna behöver i form av vatten och näring måste växtbädden kunna förse dem med. Valet av växter påverkar därför i hög grad vad som krävs av växtbädden. Omvänt måste växtvalet anpassas till givna förutsättningar när sådana finns. Generellt gäller att växtbäddar på tak torkar ut snabbt och är vindexponerade. Men de kan också snabbt bli blöta när regnet öser ner.

Växter med små anspråk, som sedumarter och taklök, kan klara sig i en växtbädd som är bara några centimeter tjock. Vill du skapa trädgårdskänsla eller parkmiljö behövs däremot bäddar som innebär rejäla vattenmagasin och ger tillräckligt utrymme för växternas rotsystem. Planteringar med perenner behöver minst 15-30 centimeters substratdjup. Lägre buskplanteringar kräver minimum 30-60 centimeters djup. Ska de även innehålla större buskar och mindre träd får du räkna med 60-150 centimeter. För större träd krävs minst 100 centimeters substratdjup.

Beräkna lasten

Anläggningar på befintliga tak måste anpassas till vad de bärande konstruktionerna klarar viktmässigt. Vid nybyggnation finns förstås möjligheten att göra tvärtom – anpassa konstruktionen till vad den planerade takträdgården kräver. Riktigt tunna växtbäddar kan väga 50 kg per kvadratmeter. Anläggningar med mindre träd väger ofta mer än 2 ton per kvadratmeter.

Vid beräkning av lasten gäller det att få med allt material och även tillfälliga laster som vind- och snölast, maskiner, människor med mera. Överbyggnadens vikt ska beräknas inklusive vattenmättat substrat, vattenmättat dräneringslager och växterna. Här måste dessutom marginaler finnas som täcker vad växterna väger som fullvuxna. Ett tips är att placera tyngre växter över bärande väggar eller pelare.

Lätta och porösa substrat

– Substratet i växtbäddar på tak behöver vara lätt, väldränerat och ha god buffrande förmåga, sammanfattar Gustav Nässlander.

Trots en låg vikt måste substratet klara att förankra växterna och leverera vatten, näring och luft till deras rotsystem. Det måste också behålla sin struktur över tid.
De mest effektiva materialen är grova, och släpper därmed in nödvändig luft, men med interna mindre porer som håller vatten. Exempel på sådana material är pimpsten och krossat tegel. Ett grovt substrat utan de mindre, vattenhållande porerna torkar ut fortare och kräver mer bevattning.

Vilka perenner, buskar och träd kan man plantera på ett tak?

Det finns ett väldigt brett utbud av växter som fungerar, beroende på hur taket är byggt. Rådet blir därför att diskutera växtval till det enskilda projektet med din plantskola. Men Gustav Nässlander skickar med att det som vanligt gäller att välja växter efter ståndort.

– Tunna växtbäddar på ett soligt tak torkar ut fort. Ståndortsmässigt kan det likna ett allvar eller en skärgårdsklippa. Då blir tipset att designmässigt och i växtval efterlikna naturen i den typen av miljöer. Med djupa växtbäddar, bevattningsmöjligheter och hög skötselnivå kan du däremot anlägga en lummig trädgård. Och på en skuggig plats kan du till och med skapa woodlandkänsla med ett våtmarkstak. Men oftast gäller det att välja tork- och vindtåliga växter.

Ett övergripande tips när det gäller träd är att flerstammigt ofta är bra. Med lägre tyngdpunkt än stamträd klarar de vinden bättre.

Takträdgården på universitetsbiblioteket i Warszawa.

Extensivt, intensivt och biotop

Man skiljer ofta på extensiva respektive intensiva gröna tak. Att ett tak räknas som extensivt säger inte mycket om hur tjocka växtbäddarna är eller vilka växter de innehåller. Det handlar istället om skötselnivån. Ett extensivt grönt tak kräver bara en eller ett par skötselinsatser per år. Det kan vara allt från en blomsteräng till lättskötta buskytor med inslag av träd. Intensiva gröna tak kräver tätare skötselinsatser för att behålla form och funktion.

Ett annat begrepp är biotoptak. På ett sådant efterliknar växtsammansättning och utseende en specifik biotop.

Text och foto: Berit Haggren
Källor: Gustav Nässlander, Scandinavian Green Roof Institute, och Grönatakhandboken