Den nyanlagda skolgården sjuder av liv. Skolans ombyggnad är avslutad, avspärrningarna är borta och äntligen finns det utrymme att springa och röra sig på igen. Jag undrar för mig själv var barnen hållit till under byggtiden. Även nu känns ytorna snålt tilltagna för det stora antal barn i olika åldrar som rör sig här. Det är tydligt att utemiljön behöver vara robust och klara många snabba fötter.

Bland barnen arbetar Kerstin Teutsch med att slutbesiktiga den del av entreprenaden som gäller mark. Kerstin är landskapsarkitekt och certifierad besiktningsman, godkänd av BEUM, Besiktning Utemiljö. Bredvid henne går de personer som vardera parten, beställaren och entreprenören, utsett att föra sin talan och bevaka respektive parts intressen. Den här rundan koncentrerar Kerstin sig på växter och planteringsytor. Därefter väntar en ny runda för att besiktiga alla övriga markarbeten, som platt- och asfaltytor, kantstenar, trappor och cykelställ.

Noterar avvikelser

Kerstin rör sig systematiskt över området med planritning och växtförteckning tillgängliga. Hon konstaterar att entreprenören gått upp i kvalitet på plantorna i en häck av ungersk syren jämfört med bygghandlingarna, från häck- till buskkvalitet.
– Det är bara att tacka och ta emot. Häcken ser också tät och bra ut.

Värre är det med perennplanteringar vid en husvägg. Här noterar Kerstin att de är glest planterade och att ogräs förekommer. Felen noteras i besiktningsprotokollet och ska vara avhjälpta vid en avstämning några veckor senare.

Vid några stamträd av rödek, Quercus rubra, hivar Kerstin upp ett måttband ur fickan för att mäta stamomfånget.
– Man mäter i centimeter en meter över markytan. De här har storlek 10-12, förklarar hon.

En kort diskussion följer. Enligt handlingarna ska rödekarna vara flerstammiga, 300-350 cm höga. Beställarens representant säger att hon tycker det är bra att de blivit utbytta mot stamträd på den här platsen och därmed är saken avgjord.

Överenskomna justeringar

Syftet med besiktningar av entreprenad är att kontrollera att beställaren fått det som avtalats i kontraktshandlingarna. Finns det fel och avvikelser ska beslut fattas om hur och när de ska åtgärdas. Men ibland kan parterna istället komma överens om att den alternativa lösningen är i sin ordning, att den inte behöver åtgärdas, som i fallet med rödekarna. Besiktningsmannen skriver då in punkten i besiktningsprotokollet med tillägget ”parterna är överens om att ej åtgärda”.

– Mitt uppdrag är att besiktiga enligt bygghandling. Jag får aldrig föreslå något eller komma med egna synpunkter, säger Kerstin och medger att det emellanåt är svårt att förhålla sig neutral.

Vid en plantering med aronia som ska vara av sorten Aronia melanocarpa ’Hugin’ E ser Kerstin att fel sort är planterad, oklart vilken. Trots osäkerheten vad gäller sort är parterna överens om att inte åtgärda.

– Men det ska åtgärdas i växtlistan i relationshandlingarna. Där ska den planterade sorten föras in. Det är viktigt inför eventuella framtida åtgärder, till exempel vid kompletteringar om någon planta dör, säger Kerstin.

Växter kan ha bytts ut

Efterhand blir det tydligt att det finns anledning att mer generellt ifrågasätta i vilken mån de planterade växterna faktiskt stämmer överens med det som är angivet i växtförteckningen. Genomgående är E-plantor föreskrivna i de fall där sådana finns av de aktuella växtslagen. Men informationen på etiketter som sitter kvar på plantorna, och i flera fall även växternas utseende, tyder på att det är andra sorter som planterats. Även när det gäller andra växter än E-plantor tycks byten ha skett.

Kerstin tar det hela med ro i det här skedet. Dagens besiktning inleddes med en genomgång av alla handlingar tillsammans med parterna på beställarens kontor. Det visade sig då att en hel del dokumentation saknas i relationspärmen och även i den pärm där handlingar som berör drift och underhåll ska finnas samlade. När det gäller växterna saknas till exempel leverantörslista, komplett växtlista, E-certifikat, växtpass för de arter som kräver det och två växtjordsanalyser. Vid genomgången framförde entreprenörens representant att det är E-plantor där det ska vara det och att växterna även i övrigt stämmer överens med vad som är föreskrivet, och att han ska återkomma med dokument som styrker detta. Därför säger Kerstin nu lugnt att det kommer att visa sig vad som faktiskt är planterat när alla handlingar finns på plats.

Sista stoppet på växtrundan blir en upphöjd plantering med Prunus-träd och aronia. Här har beställaren och entreprenören under arbetets gång kommit överens om att frångå bygghandlingarna, där lösningen var en annan. Kerstin noterar att träden är toppympande.

– Vilken Prunus är det? Det är inte alla sorter som får säljas som toppympade.

Just nu är det ingen som kan svara, det blir ännu en fråga som får lösas när dokumentationen är komplett. Och ännu en fråga som visar på det självklara – att gröna miljöer kräver besiktningsmän med grön kompetens.

– Den här besiktningen är ett exempel på vad som sker när grön kunskap saknas i ett eller flera led i projektet, kommenterar Kerstin Teutsch.

För att kunna besiktiga utemiljöer på ett kvalificerat och seriöst sätt krävs gedigna kunskaper om just utemiljöer. Därför ställer BEUM, Föreningen besiktningsmän för utemiljö, krav på grundutbildning och mångårig erfarenhet inom landskap och/eller trädgård för den som ska utbilda sig till certifierad besiktningsman för utemiljö. Utbildningen omfattar kurser inom tre områden: Växt och mark, Natursten, markbetong och asfalt samt Entreprenadbesiktning och juridik. Nästa kurs som ges är en Växt och mark-kurs på Hvilan Utbildning i Åkarp den 13-15 mars. Läs mer på beum.se

Av Berit Haggren