Texterna har vi saxat från Perennagruppens pressmeddelanden.

2001: Gråbladig ulleternell gör rabatten harmonisk

Ulleternell, Anaphalis triplinervis
Ulleternellens silvergrå toner harmoniserar väl med både starka färger och milda pasteller. De vita blommorna lyser under lång tid, växten är lättodlad och passar i de mest skiftande sammanhang. Bladverkets milda gråton ger lugn och stadga åt en plantering. Med sin mjukhet framhäver och förstärker ulleternellen de andra växternas färg och karaktär. Den har dessutom en fantastisk förmåga att jämka samman nyanser som annars skulle ha svårt att samsas.

Ulleternellen bildar ca 40 cm höga, runda plantor. Blomningstiden brukar anges som juli-augusti, men det är inte hela sanningen. Även om blommorna efterhand mörknar och mister en del av sin lyskraft, så sitter de kvar och pryder sin plats ända tills vintern står för dörren.

Soligt läge är bäst, men ulleternell klarar sig också där det är skugga en del av dagen. Favoritjorden är väldränerad och åt det lätta hållet. Ulleternell tål torra perioder, men den vill inte ha det riktigt torrt under någon längre tid.

2002: ’Max Frei’ – en lättodlad näva som blommar länge

Blodnäva, Geranium sanguineum ’Max Frei’
Blodnäva ‘Max Frei’ är en färgsprakande solälskare. Den bildar en frodig grön matta med mängder av lysande, rödvioletta blommor. Under höstmånaderna övergår bladverket i flammande rött. Nya plantor utvecklas snart till välformade, runda kuddar, vackert mönstrade av de finflikiga, friskt gröna bladen. Efterhand växer plantorna ihop och täcker då marken fullständigt. Den generösa huvudblomningen infaller i juni-juli. Genom att därefter klippa bort allt överblommat lockar man fram ytterligare en blomning på sensommaren. Höjden är ungefär 15 cm.

Bladverket och den långa blomningstiden gör blodnävan ‘Max Frei’ till en utmärkt växt för odling i krukor och tråg på balkonger och uteplatser. I övrigt har den en glad och mjuk uppsyn som får den att smälta in i alla möjliga trädgårdsmiljöer. Bl a är blodnävan en utmärkt växt för stenpartier, torra slänter och stödmurar.

När den hunnit rota sig är blodnävan en riktig tuffing som klarar ett strapatsrikt leverne med torra perioder, stekande sol och torftigt med näring. Den blir t o m vackrast och blomrikast när förhållandena är lite utmanande. För bäst utveckling bör alltså blodnävan ‘Max Frei’ planteras på en solig plats i en väldränerad jord. Gödsla försiktigt, blir näringsinnehållet för högt kan det resultera i överfrodigt bladverk men få blommor. Utöver allt annat står blodnävan också ut med salta havsvindar.

2003: Mörkröd Årets Perenn skapar kontrast i rabatten

Rödbladig alunrot, Heuchera
Från vår till höst bjuder rödbladig alunrot på dramatisk färg och fina former. Den ger sting och finess åt allehanda planteringar och är dessutom lätt att lyckas med. De mörkröda tonerna samsas fantastiskt väl med många andra färger och färgkombinationer. De förmår lyfta fram andra växters nyanser lite extra och ger glöd åt hela kompositioner. Rödbladig alunrot är dessutom både frisk, härdig och lättodlad.

Plantorna växer i mjuk halvklotsform. Sätter man många tillsammans bildar de snart en täckande matta. Under sommaren utvecklas små, klocklika blommor som kan vara gräddvita eller rosa beroende på sort. De sitter i luftiga klasar på tunna, mörkröda stjälkar som sträcker sig en bra bit ovanför bladverket. På hösten håller bladen stilen ända tills kylan blir riktigt svår. I milt klimat är de vackra även vintertid. Köldtåligheten gör rödbladig alunrot till en ypperlig växt för höstens krukarrangemang. Där kan den t ex få sällskap av rödblommande kärleksört, det eleganta gräset kopparstarr och rödbladig revsuga.

Rödbladig alunrot är en tålig och pålitlig växt som trivs i såväl full sol som halvskugga. Jorden får gärna vara mullrik men de flesta väldränerade jordar duger, både de normalt fuktiga och de lite torrare. Näringsbehovet är måttligt, så gödsling bör ske med viss försiktighet.

2004: Spännande blommor på färgstark Årets Perenn

Sköldpaddsört, Chelone obliqua
En utsökt vacker rabattperenn som är frisk, stark och livskraftig utan att breda ut sig på andra växters bekostnad. Dessutom stadig nog att stå för sig själv i alla väder. Från vår till sen höst är de mörkt gröna bladen friska och fina. Blommorna är intensivt purpurrosa och de trinda blomknopparna limegröna. Hela växten, även blommorna, håller stilen oavsett väderlek. Om sommaren bjudit på sol och värme eller regn och rusk går knappast att se. Blomningstiden brukar anges till augusti-september, men ofta inleds den redan i juli och avslutas inte förrän ett gott stycke in i oktober.

Sköldpaddsörten blir ungefär 60 cm hög. Den har mycket stadiga stjälkar och ett tätt, upprätt växtsätt. Plantorna blir efterhand allt mer omfångsrika, men tillväxten sker med måttlig hastighet. Arten hör till de mest långlivade perennerna och dessutom till dem som kan stå riktigt länge på en och samma växtplats.

En fuktighetshållande och näringsrik jord är idealet. Den får gärna vara mullrik men även tyngre lerjordar går bra. Sköldpaddsört klarar torra perioder men också mer fukt än flertalet perenner. Den trivs t ex utmärkt i dammens fuktzon bland fackelblomster och förgätmigej. När det gäller ljusförhållanden är sol eller halvskugga bäst. Står den alltför skuggigt blir stjälkarna vekare.