– Det finns ingen exakt definition av när ett träd är etablerat vilket leder till att vi mäter olika. Jag tycker det är intressant att det förhåller sig så med ett begrepp som så många använder så ofta, så självklart och med pondus. Det gäller både i praktiken och inom forskningen, säger Anna Levinsson.

I studien bedömde 13 gröna besiktningsmän i vilken mån 50 träd av Prunus avium, sötkörsbär, och 50 träd av Quercus rubra, rödek, var etablerade. En del av träden stod i Malmö och resten i Alnarp. Studien genomfördes tre år efter planteringstillfället.

Tillsammans med kollegor kartlade Anna bladens utseende på de olika träden, till exempel bladform, bladstorlek och bladfärg. Dessutom mätte hon längden på nya skott och bedömde kronans densitet, form och andel död ved. Trädens vattenstatus mättes i skotten före gryningen.

Förutom att besiktningsmännen gjorde en visuell bedömning av etableringen svarade de på frågor angående vilken bakgrundsinformation de hade och i vilken grad olika faktorer styr deras bedömningar. Det visade sig att blad- och kronfärg hade en klar påverkan på besiktningsmännens utlåtande. I studien var bladens färg och form de viktigaste kriterierna för besiktningsmännen när det gällde rödek och bladstorlek var viktigast när det gällde sötkörsbär.

Generellt visar studien att ökad bladarea är en bra indikator på att etableringen fortskrider, om etablering kopplas till trädets förmåga att förse kronan med tillräcklig mängd vatten. För bladfärg fanns däremot inget samband med trädets vattenstatus. Skottlängd och uppskattad densitet i kronan är också parametrar som bättre än bladfärg speglar vattenupptag och vattentillgång.

Läs mer om denna och andra studier om etablering av träd i staden i Anna Levinssons doktorsavhandling.

Behöver vi ha en exakt definition?

– Jag vet inte om vi måste ha en enda exakt definition men i all kommunikation är det ju viktigt att parterna är överens om vad man avser med olika begrepp i det enskilda fallet. Därför tycker jag det är intressant att diskutera den här frågan. Sedan är det ju viktigt att förstå hur etableringsprocessen tar sig uttryck i träden för att försäkra sig om att etableringsskötseln pågår så länge som den behövs. För plantskolornas kunder bör det också vara intressant att veta vad som avses i de fall plantskolorna lämnar etableringsgaranti, säger Anna Levinsson.

Jörgen Warpman, Stångby Plantskola, säger att han inte uppfattar oklarheter kring träds etablering som något stort problem i den verksamhet han bedriver.
– Det är väl så att hälsan tiger still. Om träden tas om hand, planteras och sköts som de ska fungerar också etableringen, och då blir det inga diskussioner. Vi är nästan alltid överens med våra beställare när det gäller den saken.

Peter Sandberg driver Växtteknik PS konsult och är certifierad besiktningsman för utemiljö. Han medverkade inte i Annas studie men säger att det i vissa fall skulle vara värdefullt med en klar och mätbar definition av vad vi avser med att ett träd är etablerat.
– Det kan uppstå diskussioner vid garantibesiktningar då jag visuellt bedömer att vissa träd inte är etablerade. Det är ofta att de har korta skott och små blad och jag ser att de är i en stressituation. Då händer det att entreprenören ställer frågor om vad jag går efter. I ett sådant läge vore det förstås bra att ha en mer vetenskaplig metod för att avgöra hur det står till.

Text: Berit Haggren
Foto: Berit Haggren och Anna Levinsson