Ge alla barn gröna, rymliga utemiljöer!

Det finns massor av kunskap om hur viktiga bra utemiljöer är för barns utveckling och välmående. Stora, gröna och naturlika ska de vara. Ändå blir Sveriges skolgårdar allt mindre och många förskolebarn hänvisas till minimala, hårdgjorda utsläppsgårdar. En trend som skapar ohälsa hos våra barn och som måste brytas.

Vikten av gröna miljöer och naturmark på skol- och förskolegårdar är väl utforskad.

Gröna miljöer gynnar barns hälsa, välbefinnande och utveckling – såväl motoriskt som intellektuellt. Det är väl belagt inom forskningen. Sambandet är också tydligt mellan motoriska färdigheter och lärande. Barn utvecklar sin motorik genom att klättra, springa, hoppa, balansera och åka kana. För det behövs rymliga, naturliga och gröna miljöer. Med ökad fysisk aktivitet kommer dessutom bättre koncentrationsförmåga och mindre konflikter i barngruppen, visar forskning.

De gröna miljöerna är även viktiga för barnens återhämtning och umgänge, och som socialt stödjande och trygga platser. Natur och naturlika planteringar bjuder på spännande lekmiljöer och lekmaterial som pinnar, löv och stenar. Läs mer hos Boverket.

Flera funktioner behövs

De allra flesta svenska barn har en stor del av sin utevistelse på en skol- eller förskolegård. Här lyfter forskningen fram tre grundläggande kvaliteter som inte får saknas: förutsättningar för fysisk aktivitet, naturkontakt och socialt liv. Exempel på sådant som främjar fysisk aktivitet är rejäl ytstorlek, lösa lekobjekt, fast lekutrustning, dynamik i gestaltningen, slingarna gångar, hårdgjorda ytor, varierad topografi och vegetation. Träd, natur, vegetation och odling hör till det som ger naturkontakt. Socialt liv gynnas av bland annat gröna, varierade miljöer, lösa lekobjekt, fasta lekutrustningar och inkluderande gestaltningsinslag.

För att alla funktioner ska få plats behöver skol- och förskolegårdar vara rymliga. I en ny vägledning till god livsmiljö i skolor och förskolor rekommenderar Boverket minst 40 kvadratmeter per barn i förskolan och 30 kvadratmeter per grundskolelev. Oavsett antal barn måste dessutom totalytan vara väl tilltagen.

Boverket betonar vikten av gröna miljöer och naturmark på skol- och förskolegårdar. De vill se att grönskan integreras i alla delar av utemiljön – från byggnadens entré till gårdens yttre gräns. Här går utvecklingen, med krympande gårdar utan plats för skuggande träd, naturkontakt och fysiska utmaningar, i fel riktning. Det är en trend som skapar både psykisk och fysisk ohälsa hos våra barn och som behöver brytas.

Ny kunskapssammanställning

Inför arbetet med den nya vägledningen lät Boverket ta fram en kunskapssammanställning gällande betydelsen av utemiljöns storlek och kvaliteter på skolor och förskolor. Uppdraget gick till forskare vid Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning vid Sveriges lantbruksuniversitet. Deras rapport, Rum för skolans utemiljö – fördjupad analys kring yta för utemiljö på skola och förskola, finns fritt tillgänglig i SLUs publikationsdatabas.

SLU-forskarna fann stöd för att det är förskolegårdar som är större än 6 000 kvadratmeter och skolgårdar större än 10 000 kvadratmeter som tycks ha förutsättningar att rymma den mångfald av miljöer som behövs. Avgörande för god funktion är också att barnen fritt kan förfoga över gården och att byggnaden och utemiljön bildar en helhet. Vägledning för arbete med utformning finns att hämta på Boverkets hemsida.

– En viktig utveckling av vägledningen är att vi nu går mer på djupet i hur utemiljön kan utformas för olika åldrar och att vi visar olika exempel, säger Ulrika Åkerlund, landskapsarkitekt på Boverket.

Sveriges skolgårdar krymper

Trots all kunskap som finns om storlekens betydelse för att utemiljöer ska vara barnvänliga är verkligheten att Sveriges skolgårdar krymper. Det visade en kartläggning som Boverket presenterade 2018. Under tre läsår, från 2014 till 2017, fick varje grundskoleelev i snitt 3,5 kvadratmeter mindre friyta per person. I samhället ser vi dessutom en fortsatt utveckling mot att skolor och, inte minst, förskolor pressas in på allt mindre tomter.

Utrymme och kvaliteten på utemiljön är också ojämnt fördelad. Läsåret 2016-2017 hade en genomsnittlig grundskoleelev 44,8 kvadratmeter friyta, men spannet mellan den som hade minst och den som hade mest var stort. 40 procent av eleverna hade mindre än 30 kvadratmeter. I förtätningens spår hänvisas många förskolebarn till minimala, hårdgjorda så kallade utsläppsgårdar eller en takterrass.

Odling är kultur men ger också viktig naturkontakt.

Text: Berit Haggren
Foto: Unsplash