Pioner finns i otaliga sorter och med blomning i allt från mörkaste rött till rosa, i vitt och i nyanser av gult, lila och cerise. Doften är i många fall underbar, men en del pioner saknar doft och hos vissa är den inget att skryta med. De tidigaste pionsorterna slår ut innan midsommar och de senaste blommar till och med mitten av juli.

Pionernas stora blommor gör att de ofta behöver någon form av stöd. Ett tips från Mona Holmberg och Ulf Strindberg, som arbetat länge med perenner i offentlig miljö, är att plantera en annan växt intill som kan stötta upp eller fungera som kudde, till exempel jättedaggkåpa. I artikeln här på Växtforum om hållbar växtanvändning i offentliga planteringar är ett av deras råd att inte välja växter som behöver bindas upp, men de gör ett undantag just för pioner eftersom de i övrigt klarar sig med minimal skötsel och bidrar med så fantastiskt mycket.

Kombinationstips

På perennplantskolan Wändels Trädgård gillar de pioner och tipsar om många goda grannar för olika sammanhang: ”De mest klassiska är andra mormorsperenner som akleja, iris och löjtnantshjärta. På våren är pionens röda skott fina med låga tidigblommande perenner som ormöga och myskmadra. När pionerna blommar är de omkring 60-80 cm höga och passar då med höga perenner som riddarsporre, fingerborgsblomma och jätteprästkrage. Under sensommaren matchar stadiga perenner som rosenflockel, solhatt, höstflox och kransveronika pionens kraftiga bladverk. Och för att lämna det mest traditionella är prydnadsgräs, funkia och ormbunkar fina grannar.”

Odlingsråd från Wändels Trädgård:

• Pioner föredrar sol, men halvskugga delar av dagen kan förlänga blomningen.
• De önskar näringsrik, ler- och kalkhaltig jord och en väldränerad växtplats.
• Gräv jorden lucker en halvmeter ner men plantera grunt, skottanlagen ska vara 5-7 cm under jordytan.
• Pioner vill inte stå för nära träd eller buskar som kan stjäla sol, näring eller vatten.
• Pioner växer relativt långsamt och mår bra av att stå kvar på samma plats. En pion som är frodig och blommar rikligt behöver varken delas eller flyttas.
• Det går att flytta pioner. De ska flyttas på hösten och inte omplanteras djupare än de stod innan.

Text: Berit Haggren
Foto: Perenner.se, Mona Holmberg, Berit Haggren