När världen förändras – genom globalisering, klimatförändringar och ökad urbanisering – förändras också vår natur. I människans fotspår sprids växter och några av dem etablerar sig så väl att de skadar befintliga ekosystem. Det är de invasiva främmande växterna. De är ett växande problem liksom en källa till förvirring. För vilka växter ska egentligen räknas som invasiva? Vilka regler och lagar gäller? Och hur ska vi välja växter i framtiden när bedömningar pekar på att hundratals av våra vanligaste trädgårdsväxter kan bli invasiva? För plantskolister och perennaodlare är frågan högaktuell. Växtforum deltog i ett seminarium i Stockholm, som Stångby Akademi arrangerade, där deltagarna belyste ämnet ur olika vinklar. Här reder vi ut begreppen och samlar Fakta om invasiva främmande växter.

Vad är en invasiv växt?

En invasiv växt är en främmande art som med människans hjälp spridit sig till en ny plats där den påverkar ekosystemet negativt. Den trivs så bra att den konkurrerar ut inhemska arter, förändrar livsmiljöer, hotar pollinatörer och ekosystemtjänster. Detta leder till både förlust av biologisk mångfald och stora samhällskostnader. När en invasiv art väl har etablerat sig är den ofta svår att bekämpa.

📌 Observera att definitionen av ”invasiv främmande art” kan skilja sig mellan forskning och förvaltning. Inom vetenskapen syftar det ofta på spridningsförmåga – inte nödvändigtvis negativ påverkan.

Vad är skillnaden mellan en främmande och en inhemsk växt?

Inhemsk art: Förekommer naturligt i Sverige – alltså inte införd av människan – och har förökat sig i landet under minst tio år. Även arter som är införda och har etablerat sig före år 1800 räknas som inhemska.

Främmande art: Människan har, avsiktligt eller oavsiktligt, fört in en främmande art till en plats utanför dess naturliga utbredningsområde. Även arter som sprider sig till nya områden tack vare mänsklig påverkan räknas som främmande.

Vi kan förklara gränsen vid år 1800 med att vi från och med slutet av 1700-talet har god dokumentation över den svenska floran, mycket tack vare Carl von Linné.

 

Vad säger lagstiftningen?

Sedan den 1 januari 2015 gäller EU-förordning 1143/2014, vars syfte är att förhindra att invasiva arter etablerar sig inom EU och bekämpa de som redan finns här.

Det är förbjudet att importera, sälja, odla, föda upp, transportera, använda, byta, sprida eller släppa ut i naturen arter som finns på EU:s lista över invasiva främmande arter. Det är inte heller tillåtet att låta dessa arter växa eller reproducera sig.

Förordningen bygger på tre principer:

1. Förebyggande åtgärder
2. Tidig upptäckt och snabb utrotning
3. Begränsning och kontroll

I dagsläget omfattar listan 88 arter, varav 41 är växter. De växter som främst är aktuella för Sverige:

• Gudaträd
• Gul skunkkalla
• Japansk träddödare
• Jättebalsamin
• Jätteloka
• Sidenört
• Smal vattenpest
• Syrenslide
• Tromsöloka

📌 Källa: EU-förordning 1143/2014 om invasiva främmande arter

📌 Lista: Invasiva främmande arter på EU:s förteckning – Växter

Varför en risklista?

Som en följd av EU-förordningen gav Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten SLU Artdatabanken i uppdrag att ta fram en riskklassificerad lista över främmande arter i Sverige.

Arbetet omfattade omkring 1 000 arter, och gjordes med hjälp av den norska bedömningsmodellen GEIAA – Generic Ecological Impact Assessment of Alien Species.

Resultaten publicerades i rapporten Klassificering av främmande arters effekter på biologisk mångfald i Sverige – ArtDatabankens risklista. Under 2023 och 2024 genomfördes ytterligare bedömningar, och listan uppdaterades 2025. Rapporten är ett viktigt verktyg i myndigheternas fortsatta arbete.

Hur tas risklistan fram?

1. Bedömning: Arterna screenas utifrån deras etableringspotential, spridning och kända negativa effekter på ekosystem och arter. Dessa faktorer bedöms för att förstå i vilken grad en art kan påverka den biologiska mångfalden. Bedömningarna tar även hänsyn till framtida klimatförändringar, eftersom vissa arter kan bli mer spridningsbenägna i ett förändrat klimat.
2. Riskklassificering: Baserat på bedömningarna delas arterna in i olika kategorier, från ingen påverkan till mycket hög påverkan. Denna klassificering gör det möjligt att prioritera åtgärder beroende på artens potentiella risk.
3. Metod: Vid bedömningen beaktas faktorer som invasionspotential samt ekologiska effekter på hotade arter och naturtyper. Invasionspotentialen avgörs av artens förmåga att etablera livskraftiga bestånd och sprida sig. Den ekologiska effekten bedöms utifrån artens påverkan på inhemska arter och naturtyper.

Hur används risklistan?

• Invasiva arter: Arter som bedöms som riskabla för den biologiska mångfalden hamnar på listan. Det hjälper myndigheter att prioritera insatser för att begränsa eller utrota dessa arter.
• Nationellt verktyg: Risklistan fungerar som ett centralt verktyg för att stödja beslut om hantering av invasiva arter i Sverige.

Vill du veta mer om vad som gäller för växtval i din kommun eller i ditt projekt?
👉 Besök Naturvårdsverket eller SLU Artdatabanken för aktuella listor och råd.

Varför skiljer sig listorna mellan 2019 och 2025?

Antalet arter som bedöms ha hög risk att bli invasiva har ökat markant från risklistan som publicerades  2019 till den som publicerades 2025. Till exempel har antalet arter i kategorin ”Potentiell hög risk” ökat från 29 arter till 276 arter. Enligt Mora Aronsson från SLU Artdatabanken beror detta främst på två faktorer:

• Fler arter har screenats
• Bedömningsmetodiken har förändrats

Vad innebär listan från Trafikverket?

En annan myndighet som har tagit fram en växtlista är Trafikverket. Med sina 0,2 miljoner hektar vägkanter ansvarar Trafikverket för stora arealer som både erbjuder viktiga livsmiljöer och fungerar som spridningskorridorer för invasiva växter. För att förhindra ytterligare spridning av invasiva arter i infrastrukturmiljöer har Trafikverket utvecklat en egen växtlista och nya riktlinjer. Fokus ligger inte på att förbjuda skadliga växter, utan på att visa hållbara alternativ.

På uppdrag av Trafikverket har Emma Hammarström och Rikard Anderberg från Ekologigruppen tagit fram en ”Grön lista – en kompass för hållbara växtval” för olika typer av miljöer. Listan innehåller icke-invasiva arter som bedöms vara lämpliga att använda i infrastrukturmiljöer. Listan tar hänsyn till olika svenska växtzoner samt miljöspecifika faktorer. Växtförslagen delas in i tre kategorier beroende på platsens känslighet:

• Urbant
• Tätort
• Landsbygd

Finns det brister i de framtagna listorna?

Ja, det finns vissa brister:

• Eftersom listorna bygger på olika antaganden bör de inte tolkas som absoluta sanningar.
• De är förenklade – att följa dem slaviskt utan att förstå det lokala sammanhanget kan vara problematiskt.
• Urvalet av växter blir särskilt begränsat i norra Sverige. Det som är ett problem på Ölands Alvar är inte nödvändigtvis ett problem i Umeå.
• Skillnaden mellan arter och sorter framgår inte.
• Vissa anser att listorna är så snäva att de inte är relevanta.

I Norge har tillämpningen av risklistor gått så långt att projektörer i flera fall i stället har valt att hårdgöra ytor eftersom de saknar alternativ – vilket är en stor förlust för både biologisk mångfald och ekosystemtjänster.

Hur påverkar arter respektive sorter växtens spridningsförmåga?

De flesta växter som svenska plantskolor säljer idag är förädlade sorter – ofta vegetativt förökade och utan spridningsförmåga. Det är därför viktigt att skilja på arter och sorter.

Exempelvis är Rosa rugosa (vresros) en invasiv art som bekämpas, främst i kustområden. Däremot är sorter av R. rugosa, som till exempel den populära ’Louise Bugnet’, helt ofarliga.

Det behövs bättre information, tydligare märkning och ökad kunskap om växtmaterial. Många vet inte vad de planterar – och det skapar problem.

Om alla arter som är bedömda att utgöra hög eller mycket hög risk för att bli invasiva enligt SLU Artdatabanken skulle bli förbjudna skulle knappast några växter finnas kvar för norra Sverige. Men det problemet minskar betydligt när man tar hänsyn till sorter av riskklassade arter.

Har invasiva växter några fördelar?

Det är en provokativ och känslig fråga som kräver att vi omprövar traditionella synsätt på natur och biologisk mångfald. Spärroxbär, som under sommaren 2018 på Stora Alvaret på Öland klarade extrem värme, och vresrosen, som kan växa där få andra växter klarar sig, är exempel på främmande arters etableringsförmåga i tuffa miljöer. Dessa arter slår ut befintlig vegetation och stör ekosystem, men i ett förändrat klimat skulle deras anpassningsförmåga kunna ses som en resurs. Vi vet inte hur klimatet kommer att utvecklas, men det är möjligt att invasiva växters robusthet kan bli avgörande för överlevnad i en ny klimatrealitet.

Är det ekonomiskt försvarbart att bekämpa invasiva växter?

En annan kontroversiell fråga som en deltagare lyfte under seminariet var om det är rimligt att lägga resurser på att bekämpa invasiva växter istället för att satsa på andra naturvårdande insatser. Växtforum har inte kompetens att besvara frågan utan låter den vara obesvarad.

Vad behöver framtidens landskapsarkitekter tänka på?

Mattias Gustafsson, landskapsarkitekt på Urbio, fanns på plats på seminariet och han efterlyser en förändrad syn på både växtval och stadsplanering. Han beskriver dagens urbana miljöer som en form av antropogen natur – där människa och natur samspelar i nya, oförutsägbara ekosystem.

 

Framtidens miljöer behöver:

• Mer blomning över hela året
• Fler värdväxter för fjärilar och insekter
• Färre monokulturer
• En ny ”vild estetik” – där lundar, bryn och ängar ersätter traditionella planteringstyper

Vad är viktigt att tänka på vid nyanläggning?

Planera noggrant: Gör en grundlig research innan och anpassa växtval efter platsens förutsättningar.

Köp från pålitliga leverantörer: Seriösa plantskolor kan ge råd om växternas beteende och lämplighet i ditt specifika klimat och område.

Var uppmärksam på lokala rekommendationer: Håll dig uppdaterad via kommuner och myndigheter.

Vad är viktigt att tänka på vid skötsel?

Underhåll och borttagning: Om du identifierar en invasiv växt, ta bort den snabbt och effektivt. Det kan vara bra att ta hjälp av lokala experter eller anmäla fyndet till myndigheter som Naturvårdsverket, särskilt om det rör sig om arter som är kända för att sprida sig aggressivt.

Utbilda och sprid information: Håll dig uppdaterad med den senaste forskningen om invasiva arter.

Hur ska jag bekämpa invasiva växter?

Besök Naturvårdsverkets webbplats för specifika råd:
👉 Bekämpning av invasiva växter

Vad säger plantskolisterna?

Sveriges plantskolor är, ur ett internationellt perspektiv, förhållandevis små – men flexibla. Miriam Dovrén (Eriksbo Plantskola), Johan Dahlenborg (Essunga Plantskola) och Jörgen Warpman (Stångby) deltog i seminariet och pratade om inhemsk svensk produktion, svenska frökällor och det beprövade och vältestade svenska kvalitetssortimentet E-plantor.

Svenska plantskolister är väl insatta i problematiken kring invasiva växter, och storskaliga försök pågår för att hitta nya arter som fungerar i framtidens städer. Villigheten att anpassa sig till nya krav är stor, men de efterlyser en mer nyanserad debatt – där kunskap om sortegenskaper och växtplatsanpassning får större utrymme.

Avslutningsvis – en reflektion

Frågan om invasiva växter rymmer flera dimensioner: ekologiska, etiska, ekonomiska. Ska vi bevara det som var – eller anpassa oss till det som kommer? Ur ett darwinistiskt perspektiv kommer ändå de mest anpassningsbara arterna att överleva på sikt. Ur ett humanistiskt perspektiv handlar det om mångfald och allas rätt att existera.

Och den biologiska mångfalden är värd att kämpa för. Det finns därför goda skäl att agera – allra helst innan problemen uppstår. Samtidigt som vi måste introducera nya främmande växter som klarar ett framtida klimat. Det är en spännande balansgång!

För svenska plantskolor och perennodlare är detta en avgörande fråga.

Det finns en beredskap att anpassa produktion till nya riktlinjer, men också en vilja att kunna erbjuda växter som klarar framtidens klimat.

I en bransch där förändring är vardag och marknaden fri, är flexibilitet inget nytt. Branschen är beredd att anpassa sig – men till vad?