– Hur det står till med den saken vet vi inte särskilt mycket om, säger Majken Pagter som i ett forskningsprojekt vid Århus universitet studerar bland annat vad ett förändrat vinterklimat får för konsekvenser för växterna.

Enligt uppgift har det mellan år 1990 och 2008 publicerats 6056 vetenskapliga artiklar om klimatförändringar och växter. Men av dem handlade bara 196 om förändrat vinterklimat och växter.

Det är dock känt, säger Majken Pagter, att en helt liten temperaturhöjning kan påverka växterna på många sätt. Den kan försena eller förhindra växternas invintring på hösten. Den kan också påverka kapaciteten att upprätthålla en stabil härdighet under midvintern. Med en högre temperatur följer en ökad respiration, vilket innebär ökad förbrukning av kolhydrater, vilket i sin tur kan innebära både försämrad härdighet och mindre tillväxt på våren. Med högre vintertemperaturer kan vi också förvänta oss tidigare lövsprickning och blomning, och därmed ökad känslighet vid sen vårfrost.

Kyla viktigt mellansteg

För att upphäva växters vintervila krävs en viss tid med vad Majken Pagter kallar chillingtemperaturer, det vill säga temperaturer mellan 0 och 7 grader. En liten temperaturstigning kan medföra att behovet av de här kyliga temperaturerna inte tillfredsställs, vilket kan leda till att växterna inte till fullo kan ta sig ur sin vintervila. Det gäller speciellt träd och buskar och kan till exempel leda till ojämn lövsprickning och tillväxt.

– Hur många timmar chillingtemperatur som krävs varierar mellan arter och sorter och en del behöver också lägre temperatur än andra. Efter en varm period kan krävas mer chilling än annars, säger Majken Pagter.

Vid mer ostabila vintertemperaturer, där kalla perioder avbryts av korta, varmare perioder, är risken uppenbar för att växters vinterhärdighet upphör helt eller delvis. Därmed ökar också risken för frostskador när kylan slår till på nytt.