Tre decennier av växtutveckling

I över 30 år har svenska plantskolor samarbetat för att ta fram växter som fungerar i vårt svenska klimat. Resultatet är ett sortiment av friska, härdiga och välbeprövade växter. Totalt saluförs cirka 160 träd och buskar samt runt 90 frukt- och bärväxter under varumärket E-planta. De flesta är framtagna för offentliga miljöer, men många passar också i hemträdgårdar.

Utvecklingsarbete för framtidens behov

Inom E-plantsystemet pågår ett kontinuerligt utvecklingsarbete för att fylla luckor i sortimentet. Att hitta fler träd för tuffa stadsmiljöer är ett prioriterat område eftersom efterfrågan växer snabbare än utbudet.

Skiftet i synen på växter

Orsakerna är flera. En succesiv attitydförändring äger rum: från fokus på prisvärda och estetiskt tilltalande växter till större fokus på deras funktion och nytta. I dag lyfter allt fler byggherrar och politiker fram behovet av grönare städer för att skapa städer med större resiliens. Ett nytt språkbruk har växt fram som gör det lättare att tala om grönskans betydelse. Växter och deras ekosystemtjänster – stödjande, reglerande, försörjande och kulturella – gör det enklare att argumentera för mer växtlighet.

Allt fler inser värdet av växter i staden, och därför driver flera aktörer olika satsningar. Internationella organisationer, regioner och kommuner arbetar i dag ofta med träd i fokus. Ett exempel är den allt mer tillämpade 3-30-300-regeln, som syftar till att öka antalet träd och krontäckningsgraden i våra städer.

Klimatförändringens påverkan

Samtidigt förändras stadsmiljöerna i takt med klimatet. Hetare och torrare somrar kombinerat med intensiva regn innebär stora påfrestningar. Många av de trädslag som traditionellt har använts i Sverige klarar sig dåligt eller överlever inte alls. Förr låg fokus främst på härdighet. Det är fortfarande viktigt, men idag är det minst lika avgörande att hitta växter som klarar värme och torka.

Trädval med framtiden i åtanke

Ett träd ska helst kunna leva i många decennier, vissa arter över 100 år. Därför måste valet av stadsträd vara genomtänkt och med morgondagens förutsättningar i åtanke. Ett träd som inte etableras belastar både miljön och ekonomin och bidrar inte med de ekosystemtjänster som var tänkta. Att välja rätt från början är avgörande.

Forskningsresor för tåligare växter

För att möta den ökade efterfrågan pågår ett intensivt forsknings- och selektionsarbete i samarbete mellan SLU och plantskolebranschen. Ett av målen är att ta fram ett bredare sortiment av stadsträd.

Drivande i projektet är landskapsingenjören, forskaren och växtjägaren Henrik Sjöman.

– I mitt arbete reser jag till platser där växtförhållandena liknar de i svenska städer. Där letar jag efter växter som kan passa här. Jag samlar frön, tar hem dem och provodlar. De plantor som utvecklas väl utsätter jag för tuffa tester för att se hur robusta de är. Klarar de proven odlas de vidare på olika platser i Sverige. Det slutgiltiga testet är om de går att föröka storskaligt i svenska plantskolor. Lyckas de med hela den resan kan de lanseras som nya E-plantor!

Vad letar man efter?

Henrik Sjöman söker ofta regionalt klimatanpassade varianter. Det kan till exempel vara mer torktåliga frökällor av arter som redan finns i Sverige, som skogsek eller bok.

– Jag försöker hitta motsvarigheter till exempelvis Sergels torg på andra platser i världen. Genom att jämföra klimatdata letar jag efter regioner där växterna anpassats till liknande förhållanden. Samma art kan förekomma i olika klimat, men har då utvecklat särskilda egenskaper.

Frågan han alltid ställer sig är:

Varför är vissa arter framgångsrika här, men inte där?

Inhemskt kontra utländskt material

En vanlig missuppfattning, enligt Sjöman, är att det alltid är bäst att använda lokalt material. Det finns en stark vilja att bevara svenska naturtyper eftersom den biologiska mångfalden är rik här. Men stadsmiljöer skiljer sig kraftigt från naturliga växtplatser. Bara för att en art växer vilt i Sverige betyder det inte att den är bäst lämpad för urbana miljöer.

Han nämner skogslönn som exempel: den förekommer naturligt från Gävle till södra Italien i helt olika klimat. Förhållandena på Sergels torg kan i många avseenden likna Italien mer än Stockholms skärgård. Framförallt har många växter från länder längre österut genetiska egenskaper som gör dem mer lämpade för framtidens svenska klimat.

Henrik ställer en retorisk fråga:

– Om vi väljer en svensk art, men frökällan är från Rumänien – är det då fortfarande en inhemsk växt?

Han betonar vikten av att alltid vara uppmärksam på regionala klimatanpassningar och välja ursprung utifrån växtplats. Om en växt är listad i en katalog utan uppgift om proveniens eller frökälla är varje inköp ett rent lotteri.

Viktiga begrepp:

• Proveniens: Växtens ursprung; avgör tolerans för växtsäsong och vinterhärdighet.
• Ekotyp: Lokala anpassningar, t.ex. skillnader i växtsätt beroende på sol eller skugga.
• Genotyp: Genetisk variation inom en art.

Framåtblick

Sortimentet för stad och landsbygd kan behöva skilja sig åt eftersom förutsättningarna varierar kraftigt. Även inom en stad kan skillnaderna vara stora – ett träd i en park har helt andra förutsättningar än ett träd på ett hårdgjort torg.

Henriks arbete handlar inte bara om att hitta nya frökällor, utan också om att söka och introducera helt nya arter som lämpar sig för våra städer. Han vill dessutom bredda synen på vad som räknas som stadsträd.

Buskträd har potential

– Varför stirra oss blinda på uppstammade alléträd? Storväxande buskar eller buskträd kan ofta vara bättre alternativ i stadsmiljöer. Dels för att spara utrymme dels för att flerstammiga växter har större chans att överleva om en stam eller gren skadas, menar Sjöman.

Buskträd, det så kallade ”skikt 2”, har länge varit lite bortglömt i urbana miljöer, men här finns många guldkorn. Genom att addera dem till listan på lämpliga växter för urbana miljöer kan vi skapa fler stadsmiljöer som är både vackra och mer resilienta. Och som levererar en rad ekosystemtjänster som extra bonus!

Sjömans tips på buskträd/flerstammiga träd lämpade för stadsmiljöer

Vetenskapligt namn	Svenskt namn	Höjd (m)	Zon	Särskilda egenskaper
Acer circinatum	Vinlönn	8–10	1–4	Slingrigt växtsätt, skuggtålig, pålitligare än japanska lönnar
Acer tataricum ssp. ginnala E	Ginnalalönn	4–7	1–5	Tät buske eller mindre träd, vacker röd höstfärg, tålig
Acer tataricum E	Tatarlönn	4–8	1–5	Klarar torra lägen, bra för häck, kan bli större
Acer triflorum		6–8	1–5	Fin höstfärg oavsett placering, härdig
Aesculus parviflora E	Småblommig hästkastanj	2–4	1–3	Stor buske, vacker blomning, bra accentväxt
Amelanchier spicata E	Häggmispel	2–4	1–6	Tålig, ger djup i planteringar, vita blommor, ätliga bär
Clethra barbinervis	Japansk luktolvon	3–10	1–4	Vacker året runt, blommar mitt i sommaren
Cornus florida	Blomsterkornell	5–8	1–3	Spektakulär blomning på våren, känslig i tunga jordar
Cornus mas	Körsbärskornell	5–6	1–4	Tålig, ätbara sura frukter, lite tråkig ut som ung
Cotinus dummeri ‘Grace’	Perukbuske ‘Grace’	3–6	1–4	Dekorativa blomställningar som liknar rök
Crataegus × mordenensis ‘Toba’	Prydnadshagtorn ‘Toba’	4–5	1–4	Tät krona, rosa dubbla blommor
Decaisnea fargesii	Narrbuske	3–5	1–4	Ovanlig, blå frukter, exotiskt utseende
Elaeagnus angustifolia	Smalbladig silverbuske	3–5	1–4	Tål allt utom skugga, kvävefixerande, silvriga blad, ätliga frukter
Koelreuteria paniculata	Kinesträd	4–8	1–3	Gula blomklasar på sommaren, dekorativa frökapslar
Lonicera tatarica	Rosentry	2–4	1–5	Snabbväxande buske, rosa blommor, röda bär
Parrotia persica	Papegojbuske	6–10	1–3	Bra klätterträd, långsamväxande, spektakulär höstfärg
Pinus sylvestris ‘Watereri’	Bergstall	2–4	1–5	Kompakt, dekorativ barrväxt
Rhus typhina	Rönnsumak	5–8	1–3	Ger skugga på små ytor, vackra röda fröställningar
Sambucus nigra E	Fläder	3–8	1–6	Biologiskt värdefull, blommor och bär kan användas till saft/vin
Syringa josikaea Oden E	Ungersk syren	3	1–6	Upprättväxande, stark syrenblomdoft

Sammanfattning

• Vid valet av stadsträd är det avgörande att satsa på regionalt klimatanpassade varianter.
• Buskar, flerstammiga träd och mindre prydnadsträd är värdefulla inslag som bör användas mer frekvent i stadsmiljöer.
• För att framtidens städer ska förbli gröna behöver vi våga utforska alternativ till de traditionellt svenska stadsträden.
• E-märkta växter är säkra kort som är noggrant testade och provodlade för att passa svenska förhållanden.
• Genom att utsätta plantor för tuffa tester kan forskarna sålla fram de mest robusta och långlivade växterna för framtidens städer.

Om Henrik Sjöman