Här förökas buskar och träd

Förökning och småplantproduktion är en egen nisch i plantskolebranschen och Rögle plantskola utanför Ängelholm är en av specialisterna inom området. De arbetar med frö- och sticklingsförökning, och producerar också grundstammar.

Vy från Rögle plantskola i augusti.

Kunderna är andra plantskolor som fortsätter odlingen fram till färdiga busk- och trädkvaliteter. Bara häckplantor lämnar Rögle plantskola som färdigvara.

Är du nyfiken på hur förökningen går till? Max Valtinat, som äger och driver plantskolan, bjuder på en introduktion:

– Vi förökar bland annat alla E-märkta sorter. Många är fröförökade, till exempel Acer, Amelanchier, Corylus, Fagus, Aronia, Sorbus, Malus och Prunus. Från frökällorna får vi frukterna hela. Hur vi sedan utvinner fröna beror på hur frukten ser ut. Bär till exempel kör vi i en kvarn, modell större köttkvarn, där vi använder skivor med olika stora hål beroende på storleken på fröna. Fröet ska sedan torka upp innan det stratifieras för att bryta frövilan så att fröna kan gro.

Stratifieringen innebär att fröna blandas med sand och perlite i lådor. De täcks med nät för att hålla djur borta och ställs utomhus. När vintern kommer plockas de in i kyl där temperaturen är +4 grader.

– Det är mest för att vi ska kunna arbeta med dem på vintern. Fröna kunde få den kyla de behöver utomhus men om det kommer en halv meter snö och blir minus 15 grader är det svårt att komma åt fröboxarna.

Fröna stratifieras i en blandning av sand och perlite.
Fröna stratifieras i en blandning av sand och perlite.
Förökningsbäddar.
Förökningsbäddar.

När fröskalen spruckit på cirka 75 procent av fröna i ett parti stoppar Max processen genom att placera lådorna i frys och –4 grader. Skulle han vänta ut de sista 25 procenten riskerar han att de andra fröna börjar gro. Och det ska de inte göra förrän efter sådd. Den sker utomhus i bäddar som ställs i ordning så snart marken är tjänlig på våren.

Alla förökningsbäddar är byggda efter samma system, med plats för fem rader, antingen de är avsedda för sådd eller för sticklingsförökning. Jorden i bäddarna ångas för att bli av med eventuella skadegörare och ogräsfrön.

Plasttunnlarna luftas genom att man skär hål i plasten.
Plasttunnlarna luftas genom att man skär hål i plasten.
Just här var det sticklingar av måbär i bädden.
Just här var det sticklingar av måbär i bädden.

Egna moderplantor

I det här företaget kommer allt material till sticklingsförökningen från egna moderplantor. Vissa växtslag förökas med vedartade sticklingar, andra med örtartade. Till de vedartade, av till exempel Spiraea, Ligustrum, Philadelphus, Cornus, Potentilla och Lonicera, skördar de riset i slutet av december. I februari-mars sågar de upp det i längder som förvaras i plastsäckar tills det är dags för stickning i bädd i början av april. Bäddarna täcks med plast som de sedan skär hål i när sticklingarna börjat rota. Efter ungefär tre månader har sticklingarna fått så bra rötter att man, en mulen dag, helt kan ta bort plasten.

Örtartade sticklingar plockas från moderplantorna från början av juni fram till midsommar.

– Här vill vi inte ha med något förvedat material. Det tar längre tid på sig att rota och vi vill ha en jämn rotning så att allt är moget för luftning av tunnlarna vid samma tid. Optimalt för rotningen är varmt och soligt väder. Då kan en växt som Spiraea ’Grefsheim’ E rota på tre veckor. Vi har dysor i plasttunnlarna och kan kyla ner med vatten om det behövs, säger Max Valtinat.

När plasten är borta klipper de tillbaka sticklingarna en gång på bädden för att de ska förgrena sig. Och när hösten kommer åker de små plantorna in på kyl. Då kan plantskolans personal sedan arbeta med dem under vintern och förbereda dem för ett framtida liv som häckplanta, buske eller träd.

En och annan tageteskultur håller jordlevande nematoder i schack.
En och annan tageteskultur håller jordlevande nematoder i schack.
Ligustersticklingar som kommit igång att växa.
Ligustersticklingar som kommit igång att växa.

Text och foto: Berit Haggren