Hjälp till att rädda asken!

Forskning visar att vissa askar är mycket motståndskraftiga mot askskottsjuka. Nu vill Sveriges Lantbruksuniversitet och Skogforsk ha allas vår hjälp med att hitta dessa superstarka exemplar.

Askskottsjukan upptäcktes i Polen 1992 och har sedan spridit sig snabbt. Denna ask visar dock ännu inga symptom.

Att de här motståndskraftiga askarna finns där ute i landskapet ger gott hopp om att vi även i framtiden ska kunna omge oss av praktfulla askar. SLU och Skogforsk tänker samla in ympkvistar från de friska träden och genom genetiska analyser ta reda på vad som ligger bakom deras motståndskraft. De planerar också att etablera en genbank av motståndskraftiga askar från olika delar av landet. Med denna kunskaps- och växtbas kan vi sedan förhoppningsvis föröka upp och använda oss av askar som står emot den aggressiva sporsäcksvampen Chalaria fraxinea som orsakar askskottsjukan.

Att asken får en framtid i vårt land är mycket viktigare än vad de flesta av oss kanske omedelbart tänker på. Förutom att den ger skönhet, virke och skugga är asken nämligen också vad som kallas ett rikbarksträd. Artdatabanken har identifierat 180 rödlistade arter som är kopplade till ask. Många lever huvudsakligen på just asken.

Det här vill forskarna veta:

Insamlingen av tips om friska askar kommer att pågå under 2013–2015. Det SLU och Skogforsk vill ha hjälp med är rapporter om platser där helt friska askar växer i närheten av allvarligt skadade askar. Kontaktpersoner är Michelle Cleary, Institutionen för skoglig mykologi och patologi, SLU. E-post: michelle.cleary@slu.se samt Lars-Göran Stener, Skogforsk. E-post: lars-goran.stener@skogforsk.se

De vill ha följande information om askarna:
1. Geografiskt läge (använd t ex Eniros kartor och högerklicka för att få GPS-koordinater).
2. Växtplats: Ange om trädet/träden växer i skogsbestånd av enbart ask eller tillsammans med andra lövträd, i landskapet, på äng eller i betesmark, i stadsmiljö eller i trädgård.
3. Ungefärlig omfattning av askskottsjuka på närbelägna askar.
4. Om trädet/träden växer i skogsbestånd, ange om du känner till om det finns planer på att, inom något år eller ett par år, ta ner träden.
5. Ungefärlig information om storlek, höjd och ålder på trädet/träden.
6. Ditt namn, telefonnummer och e-postadress.

Läs mer om askskottsjukan i Skogsstyrelsens nya skrift Ask och askskottsjukan i Sverige. Den finns här. I skriften hittar du även information om hur angripna askar bäst hanteras för att sjukdomen ska spridas så lite som möjligt och en hel del andra intressanta uppgifter.

Text och foto: Berit Haggren