En plantskola är en värld av växter, odling, trender, marknadsfrågor och rådgivning.
Växtforum är de svenska odlingsplantskolornas webbplats.
Välkommen!

Gynnsam växtplats viktigast för trädens etablering

Publicerad: 2013-12-13 Förhållandena på växtplatsen är viktigare för hur snabbt nyplanterade träd etablerar sig än odlingsmetoden i plantskolan. Välutvecklade rotsystem kan vara en fördel i gynnsamma lägen, men på torra ståndorter i stadsmiljö är det andra faktorer som begränsar. Då tappar mängden finrötter vid plantering sin betydelse visar forskningsresultat från SLU i Alnarp.
Gynnsam växtplats viktigast för trädens etablering Vissa träd av Prunus avium på försöksfältet i Alnarp var de enda som under försökstiden återfick samma tillväxthastighet som de haft i plantskolan. Foto: Anna Levinsson

Det är doktorand Anna Levinsson som i ett femårigt projekt undersökt hur plantskolornas olika produktionsmetoder påverkar etableringsresultat och trädens tillväxt efter plantering. Hon har också studerat vad trädens rotstruktur och förhållandena på den nya växtplatsen betyder i sammanhanget.

Totalt 70 jämförbara träd av sötkörsbär, Prunus avium, och lika många av rödek, Quercus rubra, med stamomfång 16-18 cm användes i studien. De valdes ut år 2007 i ett par av de plantskolor som medverkade i projektets referensgrupp. Att valet föll på just de här två arterna berodde på att de är vanliga i stadsmiljö och att den ena, Prunus avium, har ett finfördelat rotsystem, medan den andra, Quercus rubra, har ett grövre.

Fem produktionsmetoder jämfördes

Träden fördelades i fem grupper som sedan odlades enligt olika metoder det sista året i plantskolan. De producerades som barrotade, med klump, rotbeskurna med klump, i airpot och i root control bag (RCB).

Våren 2008 planterades en del av träden på en tuff ståndort, en gatumiljö i Malmö, och en del på ett försöksfält med växtvänliga förhållanden i Alnarp.

Anna Levinsson berättar att de var noga med att ge alla träd de bästa förutsättningar vid upptagning, transport och plantering för att det inte skulle påverka försöksresultatet. I andra sammanhang kan brister i hanteringen ha betydelse eftersom vissa odlingsmetoder innebär en större känslighet för sådana.

– Det är också värt att notera att vi i studien planterade tidigt på våren, säger Anna Levinsson. När det gäller nyare produktionsmetoder, som airpot och RCB, framhålls ofta möjligheten att leverera och plantera vid alla årstider som en fördel. Hur resultatet skulle ha blivit vid plantering mitt i sommaren vet vi ingenting om.

Metod påverkar mängden finrötter

Rotanalyser visade att produktionsmetoden har betydelse för hur rotsystemen utvecklas. I airpot och RCB fick båda arterna en större mängd finrötter än vid andra produktionsmetoder. Träd med klump och de barrotade, som inte fick någon form av behandling för att stimulera utveckling av finrötter, hade också en mindre mängd sådana än träd som producerats med andra metoder. De med klump hade dock mer kompakta rotsystem än de barrotade. Rotbeskärning stimulerade utveckling av finrötter hos Prunus avium, något som inte alls kunde ses lika tydligt hos Quercus rubra.

Störst mängd finrötter, mätt i rotlängd, hade rotbeskurna sötkörsbärsträd, medan finrötternas andel av rotsystemet var störst hos sötkörsbär i airpot, 83 procent.

Något generellt samband mellan mängden finrötter vid leverans från plantskolan och etablering på den nya växtplatsen kunde inte påvisas i den här studien.
– Vi följde träden tre-fyra år efter plantering. Så om det finns några mer långsiktiga skillnader kan vi inte säga något om, säger Anna Levinsson.

Bra förhållanden lönar sig

Växtplatsens betydelse var däremot tydlig, med signifikant bättre tillväxt hos båda arterna de två sista försöksåren i Alnarp än i Malmö.

Den effekt av odlingsmetod man i studien kunde se på etableringen var att de träd av Prunus avium som odlats enligt metoderna träd med klump, rotbeskurna och i RCB tre år efter plantering uppvisade samma skottillväxt som sista året i plantskolan på den mest gynnsamma växtplatsen, alltså försöksfältet i Alnarp. Dessa träd var de enda i studien som uppnådde detta under försöksperioden. Året efter var de andra körsbärsträden i Alnarp ikapp medan skottillväxten i Malmö fortfarande var starkt reducerad, för såväl sötkörsbär som rödek.

Det finns ingenting i resultaten som tyder på att olika produktionsmetoder skulle vara mer eller mindre lämpade för olika framtida växtplatser.

Poröst substrat – en nackdel

Anna Levinsson menar att substratet runt trädens rötter kan vara en del av förklaringen till det uteblivna sambandet mellan mängden finrötter och trädens etablering. Det är känt att containerodlade träd löper större risk än andra att lida av torka efter plantering eftersom det porösa odlingssubstratet har en lägre vattenhållande förmåga än den omgivande jorden. Trots bevattning och välutvecklade rotsystem kan därför fukt ledas ut från rotklumpen på ett sätt som är till nackdel för trädet.

– Det var tydligt att de träd som stod i torv-sandblandning torkade ut mycket snabbare än de som stod i plantskolans naturliga jord. Något som skulle kunna förklara varför sötkörsbärsträden i airpot inte hade fördel av sina större rotsystem och mer finrötter, säger Anna Levinsson.

 

En artikel om projektet "Produktionsmetodens betydelse för etablering av träd i stadsmiljö" har nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Arboriculture & Urban Forestry. Anna Levinsson har gått vidare med att titta på vad det är som gör att vi upplever ett träd som etablerat och om det kan kopplas till hur vattenstatusen i träden ser ut. Vi återkommer till detta!
 

Gå tillbaka